Vad får man egentligen göra med sin dator på arbetstid? Svaret på den frågan tycks vara: det beror helt på var du arbetar.
En rundringning som Lön&Jobb har gjort visar att arbetsgivarna handskas väldigt olika med frågan. Samtliga företag som vi pratat med har visserligen upprättat regler kring internet- och e-postanvändning som medarbetarna förbinder sig att följa. Men medan en del arbetsgivare litar på att personalen inte missbrukar förtroendet har flera valt att blockera webbplatser på internet som man anser olämpliga som till exempel porr-, poker- och dejtingsidor. En del företag har även installerat spärrprogram som hindrar personalen från att ladda ner musik, lyssna på webbradio och eller se filmer.

Vissa arbetsgivare har gått ännu längre
. På Volvo får de anställda till exempel inte kolla sin privata e-post och på DHL kan de anställda enbart besöka populära nyhetssidor på lunchen. Man anger framför allt säkerhetsaspekten och en begränsad nätverkskapacitet som skäl till begränsningarna i systemen.
Enda undantaget visade sig vara it-företaget Microsoft, som står bakom tjänster som hotmail och msn messenger. Där tror ledningen att förbud och blockeringar får motsatt verkan på kreativitet och produktivitet.
Communityn, det vill säga internetforum som man blir medlem i, har länge varit något som mest tilltalat ungdomar men i år har det plötsligt skett ett trendbrott. Vändningen stavas Facebook.
Hundratusentals vuxna svenskar har mer eller mindre samtidigt fått upp ögonen för det smått beroendeframkallande forumet. Det är lätt att bli sittande i timmar med att leta kompisar från förr eller uppdatera sin profil. Facebookfebern har också inneburit att många helt enkelt inte kan motstå frestelsen att logga in under arbetstid, vilket i sin tur fått flera stora företag att blockera det amerikanska forumet.
SAS, MTG-koncernen och Volvo gör alla bedömningen att man har svårt att se något arbetsrelaterat i innehållet på Facebook.
En australisk studie visar att enbart chattandet på Facebook kostar företag motsvarande 27 miljarder kronor varje år i uteblivna intäkter. Enligt undersökningen spenderar anställda i Australien i genomsnitt en timme på Facebook varje dag, men där är webbplatsen mer välbesökt än i Sverige. Huvudargumenten här till att företagen väljer att blockera webbplatser går i stora drag ut på att datorn är ett arbetsredskap som den anställde har tillgång till för att utföra sitt jobb.
Enligt företagen är sidorna man blockerat inte nödvändiga att nå under arbetstid och aktiviteter som att dejta, chatta och ladda ner musik kan personalen göra på sin fritid.
Men företagens inställning får kritik. Genom blockeringarna biter arbetsgivarna sig själva i svansen. Det menar i alla fall Mikael Wiberg, docent i informatik vid Umeå universitet.
- Det finns en osäkerhet och rädsla kring vad den här nya tekniken betyder och hur den kommer att påverka och förändra oss. Företagen tycker att det är bättre att spela med säkra kort och inte tillåta någonting, men det är fel väg att gå, säger han.
- Man borde utnyttja potentialen och istället se det som en utmaning hur man kan införliva de här teknologierna i arbetet på ett bra sätt. Man kanske kan dra nytta av det istället för att bara se det som ett hot.
Enligt Mikael Wiberg finns det många studier som visar att det är svårt att hålla koncentrationen en längre period när man ska vara kreativ. En kort paus i arbetet, som till exempel ett besök på Facebook, kan därför stimulera kreativiteten.
- Varför inte se det som ett naturligt avbrott då man, istället för en längre fikapaus, sitter en stund i sina forum för att sedan återgå till jobbet, säger han.
- I dag sträcker sig våra liv även ut på nätet. Det är lika viktigt att delta i de forumen som att delta på kafferaster eller andra sociala gemenskaper på arbetsplatsen. Alla arbetsplatser är beroende av medarbetarnas nätverk och att blockera forumen är som att förbjuda vissa personer att komma in på arbetsplatsen.

Bidrar till kreativitet
Mikael Wiberg, som forskar kring hur vi lär oss nya saker genom datorer, ser internetforumen som viktiga mötesplatser där man upptäcker nya saker som man förmedlar till varandra.
- De skapar ett kontinuerligt lärande och bidrar till kreativiteten. De kan vara källor som gör att man får mer gemensamt och knyter samman folk på en arbetsplats. Jag är väldigt positiv till utvecklingen och tror inte att man kan reducera det till hur många minuter som anställda sitter och ändrar sin profil.
- Om man börjar räkna på kostnader tror jag att det är ett större distraheringsmoment att en kollega kommer och frågar om något helt annat än det man sitter och jobbar med.
Sammanfattningsvis kan konstateras att arbetsgivarna inte är speciellt roade av surfning av så kallad privat karaktär. Men vad händer då om man som anställd blir påkommen med att ha ägnat arbetstid åt detta? De företag som Lön&jobb talat med säger att de i första hand nöjer sig med ett samtal och en tillrättavisning av vederbörande. Samtliga nekar till att man genomför stickprov på medarbetarnas surfvanor, man tittar enbart på trafiken i stort, inte på individnivå.
En stor undersökning som Datainspektionen har gjort talar dock ett annat språk. Den visar att så många som hälften av de tillfrågade arbetsgivarna kontrollerar de anställdas e-post och internetanvändning. Syftet anges vara säkerhetsmässiga och tekniska skäl och för att utreda misstanke om brott, men inte för att övervaka vad den anställde gjort på sin arbetstid.
Datainspektionen ser positivt på arbetsgivare som använder spärrprogram, eftersom de minskar behovet av stickprov och övervankning. Enligt Personuppgiftslagen, PUL, får uppgifter inte bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Enligt Datainspektionens bedömning bör personuppgifter kring de anställdas Internet och e-postanvändning raderas senast efter tre månader.