Under 2010 ökade antalet anmälningar om diskriminering i arbetslivet på grund av religion med 36 procent. Vi tänker inte alltid på det men arbetslivet är präglat av kristna och västerländska värderingar gällande allt från helgdagar till vilken mat som serveras i personalmatsalen. Men i takt med att andelen icke-kristna ökat i Sverige ställs många arbetsgivare inför nya, ofta svåra, frågor. Ska man till exempel tillåta bön på arbetstid? Ska tvätt- och hygienutrymmen anpassas? Och vad ska gälla kring religiös klädsel?

Reinhold Fahlbeck är professor vid Lunds universitet och kom nyligen ut med boken Bed och arbeta - Om religionsfrihet i arbetsliv och skola.

- Arbetsplatser är i första hand inte arenor för religiösa manifestationer. Men religion som mänsklig rättighet har ett högt skyddsvärde och så länge det inte skapar stora problem är arbetsgivaren skyldig att underlätta för anställda att utöva sin religion, konstaterar han.

I många fall är det rätt okomplicerat, medan en går ut och röker kan en annan gå undan och be, och fungerar det för verksamheten hindrar inget att någon är ledig på fredagar i stället för på söndagar.

Mer laddat blir det ofta kring religiösa symboler och kläder. I en undersökning som SEB gjorde 2010 svarade sju av tio arbetsgivare nej på frågan om de kunde tänka sig att anställa en person som bär religiös klädsel, till exempel turban eller en slöja.

Så länge ingen protesterar utgör kläderna inget problem. Men om någon, arbetsgivaren eller någon annan anställd på företaget, motsätter sig är läget enligt Reinhold Fahlbeck oklart.

Något liknande fall har inte avgjorts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, vars praxis är vägledande i liknande fall.

- Religionsfriheten innebär också en rätt att slippa religiösa manifestationer och här kan det uppstå en intressekonflikt. I liknande fall har Europadomstolen dömt till fördel för dem som vill slippa religion på jobbet, säger Reinhold Fahlbeck. n