Undersökningen ger inga svar på varför det är så här, och inte heller förbundsordförande Ann-Mari Krantz.
- Det kan finnas en hel radda av orsaker, säger hon.
Känner de sig oönskade av arbetsgivarna på grund av sitt fackliga engagemang?
- Det kan vara en orsak, säger Mari-Ann Krantz
Sif har ett avtal med skogsindustrin om att fackligt förtroendevalda ska få stöd av arbetsgivarna. Men i ett femtiotal andra avtal finns inga sådana överenskommelser.
Undersökningen visar också att kvinnor känner sig mindre gångbara på arbetsmarkanden än män. Den känslan har förstärkts bland sifarna sedan samma fråga ställdes 2001. Mari-Ann Krantz tror att det har att göra med utflyttningen av industri.
- Man oroar sig för att inte ha kompetens för de nya jobben, säger hon.
Känslan av trygghet i anställningen har också minskat, från 73 till 64 procent på tre år.
- Jag tror inte vi kan lagstifta mot utflyttningen av industrin. Därför måste vi ha ett internationellt perspektiv på allt vi gör. Vi måste få till stånd en nationell samling mellan regering, fack och arbetsgivare, där var och en kan bidra på sitt håll, fortsätter hon.
Trots allt är ändå 75 procent av sifarna nöjda med sitt arbete. Och 80 procent har en bra relation till sin närmaste chef.
Knappt 60 procent av de medlemmar som inte har ett arbetsmiljöombud på sin arbetsplats tyckte att redskap och möbler var bra anpassade. Motsvarande siffra för arbetsplatser med ombud var 70 procent. Dessutom var där möjligheterna till friskvård större och informationen till de anställda bättre.
JÖRAN LINDEBERG