Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facklig kritik av arbetsmiljöplan

Ett försök att lappa ihop lite av vad de redan raserat. Det är Unionens syn på den nationella handlingsplan för arbetsmiljöpolitiken som regeringen presenterade förra veckan.
Niklas Hallstedt Publicerad 5 oktober 2010, kl 14:47

Börje Sjöholm, arbetsmiljöexpert på Unionen, är inte överförtjust i handlingsplanen.

- Det känns lite som hyckleri. Det är många vackra ord, men lite innehåll.

Under en rad av år har den svenska arbetsmiljöpolitiken urholkats på olika vis, anser Börje Sjöholm. De två paradexemplena är nedläggningen av Arbetslivsinstitutet, som samlade forskningen på området, och minskningen av antalet arbetsmiljöinspektörer.

Och i arbetet med att ta fram den nya handlingsplanen har fack och arbetsgivare inte haft något större inflytande.

- Vi var bara med vid fyra möten, det har inte varit något reellt trepartssamarbete. Så det som presenteras nu är ingen nationell strategi, det är regeringens strategi, säger Börje Sjöholm.

I planen läggs en hel del tyngd på att arbetsmiljön som positiv faktor. "Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel ska bättre synliggöras", står det bland annat.

- Det är visserligen bra, men det är knappast den primära uppgiften för arbetsmiljöarbetet, konstaterar Börje Sjöholm som inte ger mycket för de konkreta förslagen i handlingsplanen.

- På mycket av det här är abstraktionsnivån hög eller så lyfter man fram det som redan gjorts. När man pekar på en sådan sak som att det behövs arbetsmiljökunskap i gymnasieskolan är det bra. Men man får inget tryck i det.

Bland det Börje Sjöholm saknar i handlingsplanen är en diskussion om hur det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska utvecklas. Ytterligare en sak som inte nämns är de arbetsmiljöavtal som tecknats på Europanivå, och som ännu inte fått genomslag i Sverige. Inte heller tas frågan om fackens och arbetsgivarnas roller i arbetsmiljöarbetet upp.

- Om parterna ska vara med - hur ska det göras? Och hur vill staten stötta det samspelet? Arbetsmiljöarbetet är en oerhört viktig del av folkhälsoarbetet. Men vi som fack kan inte betala, det är samhället som måste göra det.

Dessutom behandlas inte, påpekar Börje Sjöholm, de hundratusen arbetsmiljöombudens roll och betydelse, detsamma gäller företagshälsovårdens förebyggande arbete.

Läs mer om regeringens handlingsplan här

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.