Från arbetsgivarsidan har det talats om nollavtal och helt lokal lönebildning. Facken kan alltså förvänta sig hårt motstånd i den kommande avtalsrörelsen.

- Våra motparter kommer att tycka att vi är helt fel ute, konstaterade Livs ordförande Hans-Olof Nilsson när de sex facken inom industrin, förutom Livs också IF Metall, GS, Pappers, Sveriges ingenjörer och Unionen, presenterade förslaget till en gemensam plattform.

Alltför höga löneökningar är skadligt för samhällsekonomin, men det gäller även alltför låga löneökningar, påpekade de fackliga företrädarna som ansåg att man tar sitt ansvar genom att lägga sig på 2,6 procent, dock lägst 620 kronor i månaden. Den siffran kan jämföras med det förra treåriga avtalet på 10,2 procent.

Även lägstlönerna ska höjas i motsvarande grad. Dessutom ska varje anställd vara garanterad minst 430 kronor i löneökning.

Utöver lönehöjningar kräver facken också åtgärder på två ytterligare områden: trygghet och jämställdhet.

- Kompetensutveckling och utbildning är en faktor som blir alltmer betydelsefull i en globaliserad värld. Nu vill vi gå från ord till handling och åstadkomma en möjlighet för de anställda att utvecklas genom hela arbetslivet, sa Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.

Förslaget går bland annat ut på att alla anställda ska ha rätt till en viss mängd utbildning varje år. För detta ska en mindre del av löneutrymmet avsättas.

Man föreslår även åtgärder för att ge anställda chans till utbildning i stället för uppsägning vid plötsliga konjunktursvackor. I det fallet krävs att även staten tar en del av ansvaret.

Ytterligare krav är att tillsvidareanställning ska vara huvudregeln och att det skapas regler som gör att de anställdas företrädesrätt inte kränks. I dag har det blivit vanligt att arbetsgivare tar in bemanningsföretag i stället för att återanställa uppsagda med företrädesrätt. Dessutom vill industrifacken utvidga omställningsstödet till att gälla även visstidsanställda och långtidssjukskrivna, och att arbetsmarknadens parter ska ta större ansvar för rehabiliteringen av sjuka.

När det gäller jämställdhet vill man bland annat att föräldralönen ska utgå i sex månader och se till att föräldralediga, även de högavlönade, får 90 procent av den tidigare lönen.