Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket kräver löneökningar på 2,6 procent

Ettårigt avtal och löneökningar på 2,6 procent. Därtill satsningar på trygghet, kompetensutveckling och jämställdhet. Det vill facken inom industrin ha nästa år.
Niklas Hallstedt Publicerad

Från arbetsgivarsidan har det talats om nollavtal och helt lokal lönebildning. Facken kan alltså förvänta sig hårt motstånd i den kommande avtalsrörelsen.

- Våra motparter kommer att tycka att vi är helt fel ute, konstaterade Livs ordförande Hans-Olof Nilsson när de sex facken inom industrin, förutom Livs också IF Metall, GS, Pappers, Sveriges ingenjörer och Unionen, presenterade förslaget till en gemensam plattform.

Alltför höga löneökningar är skadligt för samhällsekonomin, men det gäller även alltför låga löneökningar, påpekade de fackliga företrädarna som ansåg att man tar sitt ansvar genom att lägga sig på 2,6 procent, dock lägst 620 kronor i månaden. Den siffran kan jämföras med det förra treåriga avtalet på 10,2 procent.

Även lägstlönerna ska höjas i motsvarande grad. Dessutom ska varje anställd vara garanterad minst 430 kronor i löneökning.

Utöver lönehöjningar kräver facken också åtgärder på två ytterligare områden: trygghet och jämställdhet.

- Kompetensutveckling och utbildning är en faktor som blir alltmer betydelsefull i en globaliserad värld. Nu vill vi gå från ord till handling och åstadkomma en möjlighet för de anställda att utvecklas genom hela arbetslivet, sa Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.

Förslaget går bland annat ut på att alla anställda ska ha rätt till en viss mängd utbildning varje år. För detta ska en mindre del av löneutrymmet avsättas.

Man föreslår även åtgärder för att ge anställda chans till utbildning i stället för uppsägning vid plötsliga konjunktursvackor. I det fallet krävs att även staten tar en del av ansvaret.

Ytterligare krav är att tillsvidareanställning ska vara huvudregeln och att det skapas regler som gör att de anställdas företrädesrätt inte kränks. I dag har det blivit vanligt att arbetsgivare tar in bemanningsföretag i stället för att återanställa uppsagda med företrädesrätt. Dessutom vill industrifacken utvidga omställningsstödet till att gälla även visstidsanställda och långtidssjukskrivna, och att arbetsmarknadens parter ska ta större ansvar för rehabiliteringen av sjuka.

När det gäller jämställdhet vill man bland annat att föräldralönen ska utgå i sex månader och se till att föräldralediga, även de högavlönade, får 90 procent av den tidigare lönen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.