Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Fackens krav inte orimliga anser Fahlberg
- Våra medlemmar ser varje dag hur pengar delas ut till aktieägare. Att i det läget begära att de ska avstå från löneökningar är helt orimligt, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg apropå dagens debattartikel i DN där företrädare för näringslivet kräver paus för löneökningar.
"Dags att göra uppehåll med löneökningarna", skriver sju ledande företrädare för näringslivet i dag på Dagens Nyheters debattsida och frågar om det inte är "dags att - av omsorg om de jobb som finns kvar - ompröva den reflexmässiga fackliga rollen som kravmaskin?"
Cecilia Fahlberg betraktar artikeln som ett klassiskt upplägg från arbetsgivarna inför en avtalsrörelse och finner den föga förvånande.
- Slutsatsen att vi gör något reflexmässigt är felaktig. Vi har gjort och är inne i en väldigt bred insamlingsfas där vi pratar med tusentals medlemmar, via webbenkäter, intervjuer och olika företrädare och vi har stor uppslutning bakom våra krav.
Lägstlönerna är för höga, anser debattförfattarna som menar att höga ingångslöner minskar framför allt ungdomars attraktivitet på arbetsmarknaden och slår ut mängder av jobb som helt enkelt blir för dyra för eventuella köpare.
- Arbetslösheten måste lösas på helt andra sätt. Våra lägstlöner ligger någonstans runt 14 000-15 000 kronor och det är en lön som nätt och jämnt möjliggör för en ung vuxen person att flytta hemifrån och betala sin hyra. Över huvud taget har unga det oerhört tufft på arbetsmarknaden i dag. Många saknar kollektivavtal och har otrygga anställningar, säger Cecilia Fahlberg.
Enligt debattörerna har krisen med önskvärd tydlighet visat på behovet av mer flexibla regler för arbetstidens förläggning. Cecilia Fahlberg säger att möjligheten att variera arbetstid och ledighet finns i någon mån.
- Men vi kan inte ha en konjunkturanpassad arbetstid där man jobbar 200 procent ena året och 50 procent det andra. Vi måste tänka helt annorlunda. I sämre tider måste det finnas möjlighet för anställda att spetsa sin kompetens.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
