Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Du kan sätta etiketten introvert på mig"

Josefin, 28 år, inköpsassistent:
Jag antar att du kan sätta etiketten introvert på mig. Men jag gillar det inte. Det är därför jag vill vara anonym. Hela mitt liv har jag fått höra att jag den ”tystlåtna tjejen”, den ”blyga” eller den ”försiktiga typen”. Jag vill inte vara den introverta tjejen på jobbet.
Petra Rendik Publicerad

Sen tror jag att man kan vara mer eller mindre introvert eller extrovert.  En gång sa en kollega som är definitivt extrovert, att hon också hatar mingel och blir slut i huvudet av långa pladdriga möten. Så är det väl, extroverta kan säkert få nog av sällskap precis som introverta ibland kan må bra att av omge sig med andra.

Jag är ju inget socialt freak.

Jag har alltid varit blyg. När jag var liten lekte jag gärna ensam eller med en tjej som var min bästis ända tills jag gick ut gymnasiet. Som vuxen har jag få men nära vänner. I skolan ogillade jag grupparbeten och ännu mer avskydde jag att redovisa inför alla. Grupparbeten gav mig ingenting och prata inför folk gjorde mig nervös.

Men jag anpassade mig då som nu, jag är ju inget socialt freak.  Jag är trevlig och artig, sköter mitt jobb, bidrar på möten och uppfattas som noggrann. Jag tror inte att någon upplever mig som direkt blyg men kanske försiktig och mindre pratsam.

Jag gillar också att träffa nya människor men har inte så stort behov av det. En av mina bästa vänner som är väldigt utåtriktad, hon får exempelvis energi av att träna i grupp. Det skulle aldrig falla mig in att trängas i en gympasal eller springa halvmaran med flera tusen andra.

Jag springer men ensam.

Jag pratar när det finns något att säga.

Ibland är jag rädd att andra kan uppfatta mig som dryg men jag är allt annat än dryg. Jag lyssnar mer än jag pratar helt enkelt.

En chef har sagt att jag borde ta mer plats eftersom hon tycker att jag är så begåvad. Jag har stört mig så på den kommenteraren. Min begåvning borde synas i det jobb jag utför. Jag undrar också om extroverta får höra att de borde tagga ner? Det verkar vara mer okej att snacka sönder ett möte än att vara lite tystare. För jag lovar, jag pratar när det finns något att säga.
 

Berättat för:

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.