- Det är alldeles för detaljerat, det är begränsat till vissa typer av aktioner och koncentrerat till situationer som liknar myndighetsutövning, säger Hans Ytterberg, ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO.
- Det är svåröverskådligt, man vet inte vad som är lagligt och vad som är olagligt. Nu är det risk att bara advokaterna har nytta av den nya lagen. De tjänar ju på processen.
De tre ombudsmännen lyfter också fram konkreta exempel på problem som blir följden av förslaget.
- Det blir förbjudet att beställa diskriminering. En arbetsplats som använder sig av bemanningsföretag ska inte kunna säga att de inte vill ha en rullstolsbunden växeltelefonist eller en lesbisk receptionist. Men det är inte förbjudet om de anställda på ett företag gaddar ihop sig och går till chefen och säger vem han inte ska anställa, säger Hans Ytterberg.
Margareta Wadstein, ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, pekar på att bara enskilda, inte företag, får skydd av lagen.
- Det kan exempelvis vara ett företag med anställda med en etnisk bakgrund som kunderna inte gillar. För näringsidkaren kan det leda till konkurs.
Handikappombudsmannen, HO, Lars Lööw, saknar krav på tillgänglighet för funktionshindrade i lagförslaget. Enligt honom ligger Sverige långt efter flera andra länder, bland annat England och USA, på det området.
- Förslaget har bara haft ambitionen att uppfylla EG-direktiven, inte annat. Vi som vistas i Sverige är svältfödda på skydd mot diskriminering, säger Lars Lööw.
NIKLAS HALLSTEDT