Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Chatten ersätter jobbtelefonen

Den gamla hederliga telefonen löper stor risk att hamna på slutstationen för utdöda arbetsredskap tillsammans med tippexburken, skrivmaskinen och karbonpappret. En ny studie visar att chatten redan gått om den fasta telefonin och att det vanligaste sättet att kontakta varandra i jobbet är via mejl och mobil.
Johanna Rovira Publicerad

Att chatta med arbetskamraterna kommer att bli ännu vanligare i framtiden, tippar Håkan Segl, forskare i informationsteknologi vid Uppsala universitet, som låtit 1000 personer mellan 18 och 82 rangordna vilken slags teknik de föredrar vid olika typer av situationer på jobbet.

- Det överraskade mig att den fasta telefonin är på väg ut. På många arbetsplatser har man upptäckt att chatt är ett bättre verktyg än till exempel mejl för att tränga igenom bruset och snabbt och diskret få svar från en kollega.

- Just nu pågår ett slags gigantiskt experiment, där vi mer eller mindre omedvetet lär oss att handskas med de här verktygen.

Det vi lärt oss hittills är att olika verktyg lämpar sig bättre i vissa situationer och att valet väldigt mycket hänger på vilka förkunskaper vi har om personen vi vill kontakta.

-  Studien visar tydligt att om man känner någon väl och vet att det är okej med chatt eller sms, så väljer man det. Om man inte känner någon så bra, så använder man telefoni, eller e-post, som aldrig är fel.

Fördelen med e-post är att man kan dubbelkolla och redigera tills man är nöjd med innehållet. Men besvärliga samtal är bäst att göra när man har röstkontakt och helst också ögonkontakt.

- Att vi väljer bort en del verktyg, som till exempel sms kan bero på att vi uppfattar dem som krångliga. Syftet med kontakten - om man till exempel bara ska lämna information, eller komma överens om något, styr också valet av verktyg, säger Håkan Segl.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.