- Jag tycker att det är bättre med två lönerevisioner. Rent allmänt driver det på löneutvecklingen, men om vi kan vinna på att lönen läggs ut bara vid ett tillfälle så kan vi nog tänka oss det, säger Martin Linder, klubbordförande på Volvo i Göteborg.

Unionenklubben omfattar runt 3 000 av de drygt 7 000 tjänstemän som finns anställda på olika Volvobolag i Göteborg. Klubben har tio sektioner, var och en motsvarar i stort sett ett bolag.

Även Mats Henning i klubbstyrelsen föredrar att de lokala lönepåslagen sker två gånger. Han tror helt enkelt att det ger mer. Hans uppfattning är dessutom att företaget inte erbjuder några extra pengar för att senarelägga tjänstemännens löneökningar. Volvo kan dock tänka sig att facket får vara med och styra över fördelningen av avtalets måltal på 0,5 procent. Det centrala avtalet ger inte facket någon sådan rätt.

- Anställda inom Volvo-koncernen är präglade av krisen och har lågt ställda förväntningar på avtalet, säger klubbens ordförande Martin Linder.

Samtidigt börjar allt fler fråga efter löneökningarna och han tror att förväntningarna bland klubbens medlemmar kommer att skruvas upp i takt med att ekonomin går bättre.

Martin Linder konstaterar själv att lönepåslagen i år är så låga att arbetsgivarna i det närmaste lyckats med att sitt nollbud.

- Nivån är låg och det kommer bli problem i de lokala förhandlingarna. Men i övrigt sker inga förändringar av avtalet och det är bra, eftersom det innebär att inga försämringar skett, säger Hans Hansson, vice ordförande i klubben.

 Bråda tider för Unionen

Mats Henning anser att avtalet är acceptabelt även om det är svagt. Den korta avtalsperioden tror inte Mats Henning blir något problem för de enskilda medlemmarna. Däremot kan det bli jäktigt för Unionen.

När teknikavtalet undertecknades handlade en av diskussionerna om att Unionen och Sveriges Ingenjörer slöt avtal på egen hand utan LO-förbundet IF Metall. De tre i klubbstyrelsen har svårt att vara riktigt bestämda. Martin Linder säger dock att det är något av facklig grundkurs att det är bättre att hålla ihop, men att det kan finnas skäl som handlar om att Unionen behöver ta ett stag framåt och hävda sig. Samtidigt tycker han det är svårt att bedöma vad det splittrade avtalstecknandet kan betyda för framtiden.

Tjänstemännen på Volvo i Göteborg borde egentligen redan ha sina nya löner klara, eftersom den nya lönen ska gälla från den 1 juni, men det lär dröja innan de lokala lönerna är klara. Först ska någon slags ram fastställas i klubbens förhandlingar. I nästa steg diskuterar sektionerna förutsättningar och kriterier för den individuella och differentierade lönesättningen. Mats Henning berättar att hans fackliga sektion diskuterar lönesättning med de flesta cheferna.

Steget därefter är det viktiga - själva lönesättningen. Det är då de lönesättande cheferna ska ha lönesamtal och lägga förslag på löneökningarna. Mats Henning säger dock att facket inte vet i vilken utsträckning lönesamtalen sker och hur stora möjligheter de anställda har att diskutera lön i praktiken.

Därefter följer uppsamlande diskussioner både i sektionerna och på klubbnivå. Då finns möjligheter för facket att ta upp enskilda personer och påslag som de tycker blivit för låga.

Klubbstyrelsens vice ordförande säger att det inte är ovanligt att de lokala lönerna dröjer. När klubbstyrelsens förhandlingar är avslutade kommer det att finnas en tidsplan och Hans Hansson säger att det då kommer att ta ytterligare drygt fyra månader innan de lokala löneförhandlingarna är slutförda.

Snittlön på 32 000 kronor 

Tjänstemännens löner varierar. Martin Linder säger att medlemmarna på Volvo har en snittlön på 32 000 till 34 000 kronor i månaden. Mats Henning företräder en sektion som omfattar  Powertrain, delar av Lastvagnar och en del av utvecklingsbolaget 3P. Hans uppskattning är att genomsnittslönen i sektionen är 33 000 till 34 000 kronor. Vice ordförande Hans Hansson arbetar på Business Services som har mycket administrativa uppgifter och där ligger den genomsnittliga lönen under 30 000 kronor i månaden.

Även om de lokala förhandlingarna på Volvo bara är i sin linda kan klubbföreträdarna peka på vad de tycker är väsentligt och vad de vill ha gehör för i förhandlingarna.

- Det viktiga är inflytandet. Vi försöker föra en dialog med alla chefer. Det tar lång tid, men vi får mycket tillbaka, säger Mats Henning.

Han vill också lyfta fram att det är mycket betydelsefullt hur den enskilde får reda på sin nya lön och varför det blev på ett visst sätt. Mats Henning säger att facket gjort framsteg. Chefen sätter inte en gul lapp med den nya lönen på datorn en fredagseftermiddag längre.

- Lönen borde presenteras vid ett personligt samtal och helst av allt borde detta vara skriftligt, säger Mats Henning.

Hans Hansson tycker också det blivit bättre. Argumenten är bättre. Cheferna säger inte längre att de inte fått sig mer pengar tilldelade.

- Vår uppgift är att se till dem som chefen inte ser. Ofta håller de med när vi säger till. Det känns som vi gör nytta, säger Hans Hansson.

Klubbordföranden Martin Linder är inne på liknande tankegångar. Han säger:

- Vi tycker alla kuggar är viktiga medan arbetsgivarna vill premiera dem som är marknadsmässigt mest intressanta och då är risken stor att löneökningarna hamnar på ett fåtal individer.

Bättre att fördela på flera

Martin Linder frågar sig vad som är ett bra lokalt förhandlingsresultat. Är det en hög procentuell löneökning som hamnat på ett fåtal eller är det en lägre procentuell ökning som är fördelade på flertalet?! Hans svar är att det är bättre om pengarna fördelas på flera.

Martin Linder tycker också att det är en poäng att vara väl förberedd och påläst. Det ger möjligheter att påverka lönen både för individer och för grupper. Det kanske inte alltid går så fort, men det som facket sår av argument nu kanske de kan skörda i nästa avtalsrörelse.

För Martin Linder är det en grundidé att facket med sin lönepolitik ska begränsa marknadskrafterna, men han vill också se en djupare lönediskussion i facket.

- Hur mycket ska de ekonomiska förutsättningarna få spela in och påverka lönen?! Om vi bejakar det så tycker vi ju egentligen som företagen, säger han.