Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
- Jag tycker att det är bättre med två lönerevisioner. Rent allmänt driver det på löneutvecklingen, men om vi kan vinna på att lönen läggs ut bara vid ett tillfälle så kan vi nog tänka oss det, säger Martin Linder, klubbordförande på Volvo i Göteborg.
Unionenklubben omfattar runt 3 000 av de drygt 7 000 tjänstemän som finns anställda på olika Volvobolag i Göteborg. Klubben har tio sektioner, var och en motsvarar i stort sett ett bolag.
Även Mats Henning i klubbstyrelsen föredrar att de lokala lönepåslagen sker två gånger. Han tror helt enkelt att det ger mer. Hans uppfattning är dessutom att företaget inte erbjuder några extra pengar för att senarelägga tjänstemännens löneökningar. Volvo kan dock tänka sig att facket får vara med och styra över fördelningen av avtalets måltal på 0,5 procent. Det centrala avtalet ger inte facket någon sådan rätt.
- Anställda inom Volvo-koncernen är präglade av krisen och har lågt ställda förväntningar på avtalet, säger klubbens ordförande Martin Linder.
Samtidigt börjar allt fler fråga efter löneökningarna och han tror att förväntningarna bland klubbens medlemmar kommer att skruvas upp i takt med att ekonomin går bättre.
Martin Linder konstaterar själv att lönepåslagen i år är så låga att arbetsgivarna i det närmaste lyckats med att sitt nollbud.
- Nivån är låg och det kommer bli problem i de lokala förhandlingarna. Men i övrigt sker inga förändringar av avtalet och det är bra, eftersom det innebär att inga försämringar skett, säger Hans Hansson, vice ordförande i klubben.
Bråda tider för Unionen
Mats Henning anser att avtalet är acceptabelt även om det är svagt. Den korta avtalsperioden tror inte Mats Henning blir något problem för de enskilda medlemmarna. Däremot kan det bli jäktigt för Unionen.
När teknikavtalet undertecknades handlade en av diskussionerna om att Unionen och Sveriges Ingenjörer slöt avtal på egen hand utan LO-förbundet IF Metall. De tre i klubbstyrelsen har svårt att vara riktigt bestämda. Martin Linder säger dock att det är något av facklig grundkurs att det är bättre att hålla ihop, men att det kan finnas skäl som handlar om att Unionen behöver ta ett stag framåt och hävda sig. Samtidigt tycker han det är svårt att bedöma vad det splittrade avtalstecknandet kan betyda för framtiden.
Tjänstemännen på Volvo i Göteborg borde egentligen redan ha sina nya löner klara, eftersom den nya lönen ska gälla från den 1 juni, men det lär dröja innan de lokala lönerna är klara. Först ska någon slags ram fastställas i klubbens förhandlingar. I nästa steg diskuterar sektionerna förutsättningar och kriterier för den individuella och differentierade lönesättningen. Mats Henning berättar att hans fackliga sektion diskuterar lönesättning med de flesta cheferna.
Steget därefter är det viktiga - själva lönesättningen. Det är då de lönesättande cheferna ska ha lönesamtal och lägga förslag på löneökningarna. Mats Henning säger dock att facket inte vet i vilken utsträckning lönesamtalen sker och hur stora möjligheter de anställda har att diskutera lön i praktiken.
Därefter följer uppsamlande diskussioner både i sektionerna och på klubbnivå. Då finns möjligheter för facket att ta upp enskilda personer och påslag som de tycker blivit för låga.
Klubbstyrelsens vice ordförande säger att det inte är ovanligt att de lokala lönerna dröjer. När klubbstyrelsens förhandlingar är avslutade kommer det att finnas en tidsplan och Hans Hansson säger att det då kommer att ta ytterligare drygt fyra månader innan de lokala löneförhandlingarna är slutförda.
Snittlön på 32 000 kronor
Tjänstemännens löner varierar. Martin Linder säger att medlemmarna på Volvo har en snittlön på 32 000 till 34 000 kronor i månaden. Mats Henning företräder en sektion som omfattar Powertrain, delar av Lastvagnar och en del av utvecklingsbolaget 3P. Hans uppskattning är att genomsnittslönen i sektionen är 33 000 till 34 000 kronor. Vice ordförande Hans Hansson arbetar på Business Services som har mycket administrativa uppgifter och där ligger den genomsnittliga lönen under 30 000 kronor i månaden.
Även om de lokala förhandlingarna på Volvo bara är i sin linda kan klubbföreträdarna peka på vad de tycker är väsentligt och vad de vill ha gehör för i förhandlingarna.
- Det viktiga är inflytandet. Vi försöker föra en dialog med alla chefer. Det tar lång tid, men vi får mycket tillbaka, säger Mats Henning.
Han vill också lyfta fram att det är mycket betydelsefullt hur den enskilde får reda på sin nya lön och varför det blev på ett visst sätt. Mats Henning säger att facket gjort framsteg. Chefen sätter inte en gul lapp med den nya lönen på datorn en fredagseftermiddag längre.
- Lönen borde presenteras vid ett personligt samtal och helst av allt borde detta vara skriftligt, säger Mats Henning.
Hans Hansson tycker också det blivit bättre. Argumenten är bättre. Cheferna säger inte längre att de inte fått sig mer pengar tilldelade.
- Vår uppgift är att se till dem som chefen inte ser. Ofta håller de med när vi säger till. Det känns som vi gör nytta, säger Hans Hansson.
Klubbordföranden Martin Linder är inne på liknande tankegångar. Han säger:
- Vi tycker alla kuggar är viktiga medan arbetsgivarna vill premiera dem som är marknadsmässigt mest intressanta och då är risken stor att löneökningarna hamnar på ett fåtal individer.
Bättre att fördela på flera
Martin Linder frågar sig vad som är ett bra lokalt förhandlingsresultat. Är det en hög procentuell löneökning som hamnat på ett fåtal eller är det en lägre procentuell ökning som är fördelade på flertalet?! Hans svar är att det är bättre om pengarna fördelas på flera.
Martin Linder tycker också att det är en poäng att vara väl förberedd och påläst. Det ger möjligheter att påverka lönen både för individer och för grupper. Det kanske inte alltid går så fort, men det som facket sår av argument nu kanske de kan skörda i nästa avtalsrörelse.
För Martin Linder är det en grundidé att facket med sin lönepolitik ska begränsa marknadskrafterna, men han vill också se en djupare lönediskussion i facket.
- Hur mycket ska de ekonomiska förutsättningarna få spela in och påverka lönen?! Om vi bejakar det så tycker vi ju egentligen som företagen, säger han.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.