Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Avtal klart för tjänstesektorn

I dag presenterade bland andra Unionen och Almega ett nytt avtal för tjänstesektorn. Det liknar i flera delar industriavtalet, men parterna försäkrar att det inte ska rubba industrins roll som normerande för lönebildningen.
Linda Svensson Publicerad

- Industrin och tjänstebranschen är två sektorer som är väldigt beroende av varandra. Med det här avtalet vill vi lyfta tjänstesektorns betydelse och skapa framgångsrika företag. Det gynnar våra medlemmar också, säger Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande.

Bakom avtalet står, förutom Unionen och Almega, Sveriges Ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna.

Samarbetsavtalet lägger stor vikt vid utveckling. Ett utvecklingsråd ska bildas, liksom fyra utvecklingsgrupper som ska arbeta med lag och avtal, lönebildning, tjänstesektorns framtid och ekonomi och näringspolitik.

Liksom inom industriavtalet talas om att komma överens om nya branschavtal innan de gamla löper ut, och att utse opartiska ordföranden vid oenigheter.

En stor fråga som parterna kommer att ta tag ifrån start är ungdomsarbetslösheten.

- Vi måste hitta en gemensam problembild och komma med konkreta förslag till lösningar. Vi vill underlätta för unga att få jobb, säger Cecilia Fahlberg.

Almegas vd Jonas Milton har vid flera tillfällen talat om decentraliserad lönebildning, det vill säga att löneökningarna inte nödvändigtvis ska regleras i centrala avtal. Genom det nya samarbetsavtalet har parterna åtagit sig att försöka hitta modernare avtal.

•-         Vägen till decentraliserad lönebildning går genom samarbete. Vi måste hitta systematiska former och kvalitetssäkra processerna, säger Jonas Milton.

•-         Det här är större än en avtalsrörelse. De kommer och går. Vårt avtal är en milstolpe som ska befästa den svenska modellen, säger Milton.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.