Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Åtgärder ersätter riktiga jobb

Nystartsjobb kan användas för att köra över lasreglerna. Åtgärden innebär även att kopplingen till utveckling av arbetslösa försvinner och öppnar för utnyttjande av arbetskraft
Göran Jacobsson Publicerad 20 augusti 2010, kl 13:12

Det menar Jonas Olofsson, forskare vid Umeå universitet. Han har bland annat varit med och skrivit Unionens rapport om regeringens arbetsmarknadspolitik.

Nystartsjobben ökar mycket kraftigt. I juli hade nästan 36 000 personer ett nystartsjobb, en ökning med 77 procent jämfört med samma månad förra året.

Det verkar väldigt inkonsekvent att facket inte får yttra sig innan någon får ett nystartsjobb, säger Jonas Olofsson.

Han hänvisar till att varje anvisning till jobb från Arbetsförmedlingen ska föregås av en kontakt med facket. Tanken är att facket ska ha möjlighet att berätta ifall det nyligen skett uppsägningar på företaget som vill anställa, eller om företaget inte tillämpar villkor som motsvarar avtalets regler.

När det gäller nystartsjobb finns inga sådana krav. Eva Domeij på Arbetsförmedlingens programenhet förklarar att regeringens regler inte säger något om samråd eller diskussion med facket. Det räcker med att arbetsgivaren intygar att lönen är likvärdig med kollektivavtalets. Dessutom kollar Arbetsförmedlingen att ett företag som ska få bidrag till en nystartsanställning inte har skatteskulder eller har näringsförbud.

- Det är ett förmånligt och bra stöd. Reglerna är inte dåliga. Vår uppfattning är att det inte sker något missbruk av stödet, säger hon.

Men Jonas Olofsson befarar att nystartsjobben kan tränga undan uppsagda med företrädesrätt till återanställning, eftersom facket enligt reglerna inte har någon rätt att yttra sig. Konstruktionen öppnar också för möjligheten att anställa långtidsarbetslösa till löner som är lägre än avtalets löner.

Han tycker dessutom att hela åtgärden är konstigt utformad. Arbetsförmedlingen är passiv och det är egentligen bara en bidragsutbetalning till arbetsgivare. Kraven och förväntningarna på utbildning och utveckling släpps helt. Det finns ingen koppling till den individuella utvecklingsplanen.

- Nystartsjobben borde utvecklas med en tydlig reglering. Subventionen till arbetsgivaren borde kopplas till krav på en plan utarbetad ihop med fack om utbildning, säger Jonas Olofsson.

Jonas Olofsson tycker inte att åtgärden är särskilt effektiv. Under första halvåret i år hade drygt 7 800 nystartsjobb avslutats. Ungefär en tredjedel av dem hade arbete utan stöd 90 dagar efter att åtgärden avslutats. Förra året såg det ungefär likadant ut.

- Det är inte särskilt imponerande med tanke på hur omfattande stödet är.

Jonas Olofsson jämför med arbetsmarknadsutbildningarna, som tidigare varit en omfattande arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Målet var att 70 procent skulle ha jobb 90 dagar efter avslutad utbildning. Som regel nåddes målet, vilket alltså innebär att betydligt fler fick jobb efter en arbetsmarknadsutbildning än efter ett nystartsjobb.

Fakta

Nystartsjobb riktar sig till dem som varit borta från arbete länge. Arbetsgivaren får ekonomiskt stöd som motsvarar dubbla arbetsgivaravgiften och stödet kan ges under lika lång tid som den nystartsanställde varit utan jobb. Stödet kan gå till alla slags anställningar.
Ett villkor för att arbetsförmedlingen ska godkänna ett nystartsjobb är att arbetsgivaren intygar att lönen och andra villkor motsvarar kollektivavtalets regler

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.