Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivaren struntade i att betala pensionen

Ann-Mari Lavecchia är en av många anställda som råkat ut för att arbetsgivaren inte betalat avgifter för tjänstepension och försäkringar. <br />Men tack vare en garanti får drabbade tjänstemän det de har rätt till ändå - om de vet vad de har rätt till förstås.<br />
Publicerad
Ann-Mari Lavecchia arbetade i 18 år på restaurang Martini i centrala Stockholm. Ägaren var en temperamentsfull italienare, men en bra arbetsgivare. Han gjorde det han skulle, betalade avgifter till personalens tjänstepensioner och till Trygghetsrådet, så som avtalat var.
Det gjorde däremot inte de personer han sedermera sålde restaurangen till. Nu har det företaget gått i konkurs, Ann-Mari och många andra ur den gamla personalen står utan jobb.
Under det år de nya ägarna hann driva restaurangen betalade de inga försäkringspremier för personalen. De anmälde överhuvudtaget inte till Alecta att det fanns några tjänstemän att betala för.

En garanti löses ut
När det gäller tjänstepensionen ITP finns det dock en garanti som skyddar anställda, så de får
sina rättigheter även om arbetsgivaren har slarvat. Trygghetsrådet har ingen sådan garanti, men eftersom arbetsgivaren var med i en arbetsgivarorganisation, SHR (Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare), lär Ann-Mari och hennes arbetskamrater få det de har rätt till därifrån också. Medlemsföretagen i SHR är bundna att följa tillämpliga kollektivavtal.
-Om man kan visa att företaget omfattas av omställningsavtalet så får personalen vårt stöd, säger Carl Magnus Pontén, företagsjurist på TRR Trygghetsrådet.

Hur vet man vad arbetsgivaren struntar i?
Men hur ska man veta, undrar Ann-Mari, att arbetsgivaren struntar i att betala?
Själv blev hon misstänksam efter ett tag. Hon var den som öppnade posten och hon fick se ett kravbrev. På en rak fråga svarade en av de nya ägarna att, jovisst skulle han betala, bara inte den här månaden, utan nästa. Och så skyllde han på ekonomiska problem.
-Han var en etablerad krögare, så jag litade på honom i början. Han betalade ju för personalen på den andra restaurangen han ägde. Förr eller senare måste han betala tänkte jag, berättar Ann-Mari Lavecchia.
En av Ann-Maris arbetskamrater kontaktade HTF, som drev ärendet vidare. Till slut, efter flera påstötningar, kom man till förhandlingsbordet, och ägaren lovade att betala tjänstemännens premier. Så skedde inte.

Kaotisk administration
Problemet i hela den här historien var att redan en månad efter övertagandet hade kaos utbrutit på restaurangen.
-Vi visste inte vem som var chef, vem vi skulle lita på. Ibland hade vi ingen chef på flera månader, berättar Ann-Mari Lavecchia.
Hennes historia är en berättelse om anarki, om ett familjedrama där ägarna ligger i skilsmässa och de 35 anställda kommer i kläm och ofta lämnas helt utan ledning. En situation som blir alltmer ohållbar och som till slut leder till konkurs - ett besked som de anställda mottar med en blandning av lättnad, sorg och förvåning, eller kanske snarare chock.
-Restaurangen gick ju bra, säger Ann-Mari Lavecchia.
De nya ägarna var med i arbetsgivarorganisationen SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, något som Ann-Mari Lavecchia trodde var en garanti för att de skulle fullgöra sina plikter. Det ska det också vara.
Medlemsföretagen i SHR åtar sig bland annat att följa tillämpliga kollektivavtal och att betala skatter och avgifter i tid.
-Att inte betala avgifterna är oacceptabelt. Det strider mot våra etiska regler, och kan leda till att de blir uteslutna, säger Mats Hulth, vd på SHR.
-Problemet är ofta att vi inte får reda på sånt här i tid, säger han.
Så nu får personalen på Martini vänta, för även om de får sina rättigheter så tar det tid.


Anställda skyddas av garanti


Kolla om arbetsgivaren betalar de avgifter som avtalats. Det rådet kommer från Boel Holst, ombudsman på Stockholmsavdelningen, som säger att det blivit vanligare att arbetsgivare struntar i att betala.

På HTF:s Stockholmsavdelning har man haft flera fall där arbetsgivare struntat i att betala avgifter för sina anställda. Man har tyckt sig märka att det är ett växande problem.
-Och förmodligen är det fler än vi vet. En del upptäcker aldrig att de har pengar att hämta, säger Boel Holst.
-Det kan handla om mycket pengar. Ett exempel är en kvinna med en månadslön på 20 000 som fick sjukersättning under två års tid. Hon hade rätt till 15 procents komplettering från Alecta utöver Försäkringskassans ersättning. Det är 3 000 kronor i månaden - sammanlagt 72 000 kronor under den tid hon var sjuk.
Kvinnan fick sina pengar tack vare den garanti som Alecta har. Tjänstemän som jobbar i företag med kollektivavtal ska inte missa tjänstepension och avtalade försäkringar bara för att ägaren missköter företaget/organisationen.
30 miljoner kronor i garantipengar betalades ut år 2003. Den allra största delen av de pengarna kunde Alecta efteråt kräva in av de ansvariga, men tre miljoner fick man inte in - miljoner som andra försäkrade i slutänden får betala.
Vilka är det då som inte betalar?
-Det kan vara mindre företag som missuppfattat saken, och inte vet att de ska betala till Alecta, säger Jonas Olsson, försäkringsombudsman på HTF.
-Ofta är det ideella organisationer som inte betalar på grund av bristande kunskaper. De kanske inte vet att de ska betala in för lönebidragsanställda, fortsätter han.
Jonas Olsson sitter i den nämnd som beslutar när garantin ska betalas ut. Där har man just bestämt att man ska bli hårdare mot de arbetsgivare som inte gör rätt för sig och kräva dem i konkurs om det skulle behövas.
Det finns också exempel på arbetsgivare som bara anmäler in en del av personalen till Alecta, t ex chefen, berättar Boel Holst.


Hängavtal ett problem


Arbetsgivare med kollektivavtal betalar även till Trygghetsrådet, för att de anställda ska kunna få hjälp om de blir uppsagda. Om arbetsgivaren inte betalar finns ingen särskild garanti för de anställda.

De arbetsgivare som är med i en arbetsgivarorganisation har dock koll på sig genom den egna organisationen. Problem kan emellertid uppstå, t ex när en arbetsgivare har hängavtal, berättar Gunnar Brinck, ombudsman på HTF.
-Vi hade ett fall på en liten idrottsförening som haft hängavtal i 20 år, men där arbetsgivaren inte betalat till Trygghetsrådet som de skulle. Den anställde fick inget stöd från Trygghetsrådet då, berättar han.
Han säger dock att rutinerna förbättrats sedan dess, och att facket har bättre koll på hängavtalen idag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.