Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsförmåga ska bedömas mer rättvist

Försäkringskassans tillämpning av de nya sjukskrivningsreglerna har fått hård kritik. Nu ska rättssäkerheten skärpas med hjälp av nya bedömningsmetoder.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Den 1 juli 2008 och 1 januari 2010 infördes nya regler i sjukförsäkringen, dels för att effektivisera sjukskrivningsprocessen, dels för att få till stånd tidigare insatser så att arbetsförmågan hos den sjuka inte går förlorad. Inspektionen för socialförsäkringarna har under våren, på regeringens uppdrag, tittat på hur kassan tagit till sig de nya reglerna och hur de i sin tur förmedlat och handlagt sina ärenden. Resultatet visar att Försäkringskassan har stora problem.

Ett av de största orosmomenten i IFS:s rapport är att det finns oförklarliga skillnader mellan kassans olika kontor. Över hela landet skiljer sig generositeten i bedömningarna, vilket skapat en rättsosäkerhet som gör att var i landet man bor kan ha betydelse för sannolikheten att få sjukersättning.
För att få bukt med problemet redovisar Försäkringskassan nu ett antal instrument för att göra bedömningen så rättvis som möjligt.
Kortfattat består de nya bedömningsmetoderna av tre delar: ett formulär där den försäkrade själv resonerar kring möjligheten att komma tillbaka i arbete. Större vikt ska alltså läggas vid den enskildes bedömning. En läkarunderökning för att klargöra att den försäkrades arbetsförmåga verkligen är nedsatt och slutligen en fördjupande undersökningsprocedur, där psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster genomför olika tester som fokuserar på de funktioner som behövs för den yrkesgrupp man tillhör.

Man föreslår dessutom att den som gör en bedömning av arbetsförmåga, måste träffa den försäkrade minst en gång och ha någon form av medicinsk kompetens.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.