Kryphålen i arbetstidsdirektivet, individuella avtal eller "opt out" som de också kallas, där enskilda arbetstagare undantas från regeln om högst 48 timmars arbetsvecka, har enligt Europeiska metallfacket spritt sig från ett EU-land till tolv hittills.

Det är en orsak till att EU:s gällande arbetstidsdirektiv är under omstöpning. Storbritanniens kryphål från 1993 används av allt fler medlemsländer. Dessutom måste man i ett nytt direktiv ta hänsyn till EG-domstolens domar om beräkning av jourtid.

Sedan några månader kan löntagarna inte veta säkert åt vilket håll reglerna som skyddar deras hälsa och säkerhet på jobbet ska ändras.

• I en kompromiss mellan regeringarna i ministerrådet har Storbritannien fått igenom en förlängning av undantaget från 48-timmarsregeln. Under en tremånadersperiod ska i snitt 60 eller allra högst 65 timmars arbete i veckan kunna tillåtas i länder som medger undantag från 48-timmarsregeln. I gengäld godtog britterna en uppgörelse om bemanningsdirektivet, villkoren för anställda som hyrs ut av bemanningsföretag.

Även på andra områden vill ministerrådet försvaga arbetstidsskyddet.

• Undantaget från arbetstidsreglerna för högre tjänstemän och chefer har kommit att gälla allt fler grupper med oreglerad arbetstid i takt med att det arbetssättet blir vanligare. De fackliga organisationerna vill slopa undantaget men möter ingen förståelse från rådet.

• Efter domar i EG-domstolen ska både aktivt arbete och väntetid på arbetsplatsen räknas som jourarbetstid. Det fick ministerrådet att skilja mellan aktiv och inaktiv jourarbetstid i sitt förslag, och hävda att bara det förstnämnda är arbetstid. Facken kräver att all jourarbetstid på arbetsplatsen räknas som arbetstid.

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor vill att parlamentet kräver ändringar i ministerrådets förslag till direktiv. Med 35 röster mot 13 antog utskottet spanske socialisten Alejandro Cercas förslag, som stöder synpunkter från europeiska fackliga samorganisationer där Unionen ingår.

Ministerrådet, med regeringarnas fackministrar, kan inte bara köra över det direktvalda parlamentet. Ett nytt arbetstidsdirektiv ska bygga på samsyn mellan råd och parlament. Troligen försöker de jämka ihop sig.

Den 16 december röstar Europaparlamentet om ministerrådets förslag. Då kommer också Europafacket demonstrera i Strasbourg.