Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

900 jobb bort hos Telia

Telia Sonera bantar antalet anställda i Sverige med 900 personer. Det är framför allt personal inom bredband och mobiltjänster som berörs, vilka orter som omfattas är dock inte bestämt.
Ola Rennstam, Niklas Hallstedt Publicerad

I oktober meddelade Telia Sonera att man måste spara 2 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 800 tjänster i Baltikum och Norden. Sedan dess har medarbetarna i Sverige väntat på besked om hur neddragningarna kommer att beröra dem.

Nu står det klart att 900 tjänster kommer att försvinna i Sverige under 2013. Samtidigt ska 200 nya tjänster tillsättas.
- Vi har ett kompetensskifte. Vi har ju varit ett telekombolag med analog teknologi i över 100 år. Industrins teknologi blir digital. Det blir mer server- och it-teknologi, säger företagets vd Lars Nyberg till TT.

Vilka orter som berörs av nedskärningarna kan han inte säga, men det rör sig om personal inom bredband och mobiltjänster. Enligt delårsrapporten för de sista tre månaderna i fjol, som presenterades i dag, minskade Telia Soneras vinst minskade något till drygt sju miljarder.

De senaste två åren har Telia Sonera haft tre neddragningsomgångar, den senaste förra våren. För 20 år sedan hade Telia runt 50 000 anställda i Sverige. Genom outsourcing (bland annat Comhem, Eniro, Relacom) och uppsägningar är man i dag nere på cirka 9 000 anställda.

Agneta Ahlström, Unionenordförande på Telia, fick kännedom om siffran i går morse först.

- Det är en väldigt hög siffra. Storleksmässigt i relation till övriga länder i Norden motsvarar det 50 procent.

Var i landet neddragningarna kommer att ske vet inte Unionenklubben ännu. Klubben har också kopplat in en löntagarkonsult för att granska årsredovisningar. Förhoppningen är att det ska bli ett stöd i förhandlingarna.

- Dessutom har vi begärt en fullständig redovisning av alla konsulter, säger Agneta Ahlström

Fackets anser att det är självklart att konsulterna ska sägas upp före den tillsvidareanställda personalen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.