Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
10 000 rimlig minimilön anser arbetsgivarna
Hälften av en snittlön. Det är en lagom nivå för lägsta lön i lag anser Teknikföretagens chefsjurist Anders Weihe, som tycker att Sverige ska lagstifta om minimilön.
- Det är det vi anser är det bästa sättet att implementera EG-direktiven om fri rörlighet och utstationering, säger Anders Weihe.
Sedan EG-domstolen kommit fram till att Byggnads avtal inte är tydligt nog, och att svensk lagstiftning står i strid med EG-rätten, har arbetsmarknadens parter tillsammans med regeringen bestämt sig för att se över lagar och avtal.
Samtal har inletts. Men medan arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin har deklarerat att minimilöner inte är aktuella, anser arbetsgivarna att det är det bästa sättet att undvika framtida kritik från EG-domstolen.
Enligt Anders Weihe skulle en lagstadgad minimilön kunna hamna mellan 9 000 och 10 000 kronor i månaden.
- Om man tittar på andra europeiska länder ligger de på ungefär 50 procent av snittlönen. Om man räknar om det till svenska förhållanden tror jag att det skulle bli 9 000-10 000. Det är ju ingen slump att det landat där, det är kopplat till socialförsäkringssystemet. Ofta fastställer man en nivå som baseras vårt inkomstbasbelopp.
Enligt Christian Söderholm på Statistiska centralbyrån är det lönenivåer som ytterligt få anställda i Sverige har.
- En heltidsmånadslön på 10 000 kronor är det nästan ingen som har.
Anders Weihe tycks dock anse att nivån inte är relevant i praktiken. I de länder som har lagstadgade minimilöner är det få som tjänar så lite. Däremot tillfredställer man EU:s krav på en tvingande lägsta nivå.
Skulle inte en så låg minimilön pressa ned lönerna i Sverige?
- Jo, det är möjligt att det pressar ned lönenivån. Men den fria rörligheten i EU innebär inget skydd för den inhemska lönestrukturen. Att lönenivåerna i Sverige påverkas, det argumentet håller inte.
Finns det inget sätt att genom avtal se till att utländska arbetare stationerade i Sverige skyddas?
- Det är ingen kollektivavtalsfråga. Kollektivavtal är mellan parterna. Utstationerade arbetare tillhör inte någon svensk arbetstagarorganisation, och deras arbetsgivare tillhör inte en svensk arbetsgivarorganisation. Därför kan vi inte genom kollektivavtal reglera deras villkor.
- Minimilöner är det vi anser är det bästa sättet att implementera EG-direktivet, som säger att den lägstanivå som utstationerade arbetare ska erbjudas i värdlandet måste vara tvingande. Våra kollektivavtal är inte generellt tvingande.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
