Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Semestern kan vara en stressfaktor och som inte det vore nog tillkommer att man ska ha koll på en massa lagar och regler för att inte torska på lön och ledighet. Här kommer en hjälp på vägen.
A. Ordet kommer från grekiskan och betyder vila. Vilket är absurt med tanke på allt torpsnickeri, trädgårdsraseri, bergsbestigeri och andra arbetskrävande sysslerier folk är upptagna med på sin semester.
B. Ordet kommer från latinet och betyder sex månader. Det är egentligen så lång en human semester borde vara, inga futtiga fem veckor.
C. Det är ett gammalsvenskt ord för lättja. I det gamla bondesamhället hände just inte så mycket mellan sådd och slåtter, så folk kunde slå av på arbetstakten.
Rätt svar: B. Det är bara i Sverige som semester används som synonym för ledighet. Semester står för en termin i andra länder.
A. Den oskrivna lag som säger att du alltid kommer i sista hand på jobbet i semesterplaneringen eftersom chefen tycks ha ett horn i sidan till dig.
B. Det tvärsäkra faktum att det kommer att regna precis under de veckorna du hyrt hus i skärgården.
C. En lag som ger alla löneslavar rätt till 25 dagars semester från grottekvarnen.
Rätt svar: C. Semesterlagen fyller 70 år i år. Den kom 1938 efter tjugo års utredningar och innebar att alla anställda fick rätt till två veckors semester. Innan dess var det tji semester för flertalet. 1913 fick statligt anställda kroppsarbetare sex dagars ledighet. Högsta domstolens ledamöter hade dock åtta veckors betald semester på sommaren, tre veckor vid jul och två veckor vid påsk.
Man hinner knappt komma i shortsen på den korta tiden. Du vet flera som har betydligt längre semester - vad beror det på?
A. De har kollektivavtal som ger dem längre semester än vad lagen säger.
B. De har fyllt 40 år och får rätt till Gubbvecka.
C. Eftersom de alltid slabbar ner i pentryt, konstant maler på om oväsentligheter och tvångsmässigt snor allas häftklamrar, har chefen sett till att ge dem ledigt för att resten av personalstyrkan ska få lite semester på jobbet.
Rätt svar: Vilket som beroende på var de jobbar. Det finns bara ett par kollektivavtal inom Unionen som ger rätt till längre semester än vad lagen skriver, flertalet har 25 dar. Någon Gubbvecka finns inte generellt, den finns däremot inom kommunen och staten.
Det blir också allt vanligare att anställda avtalar bort övertidsersättningen för extra semester, men det är i de allra flesta fall en dålig affär.
A. Jag köper in semesterlagen och går en kurs i tillämpad matematik kompletterad med en grundutbildning i juridik för att kunna begripa den.
B. Vaddå? Arbetsgivaren har väl koll på hur mycket jag ska ha?
C. Jag kollar lönekuvertet extra under sommaren för att se om jag fått rätt semesterlön.
Rätt svar: Ja, du gör väl som du vill. Semesterlagen är svår att tolka och många arbetsgivare kan den inte, vilket facket kan ge otal exempel på. Därför finns det skäl att kolla lönekuvertet och räkna ut att du åtminstone har rätt semesterlön. Om det finns kollektivavtal på din arbetsplats kan du gå in på Unionens hemsida för hjälp att räkna ut antalet betalda semesterdagar och hur mycket du får i semesterlön.
A. Några bärs och en pizza brukar vara betalningen när jag hjälper chefen i potatislandet under min semester.
B. Lönen under min semesterledighet. Alltså, vanlig lön+ semestertillägg på 0,8 procent.
C. En löjlig liten struntsumma som är 12 procent av den semesterlönegrundande inkomsten.
Rätt svar: Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen gäller B, annars C. Det kan tyckas som att 12 procent är mer än 0,8 men den som gått en kurs i avancerad matematik och kan semesterlagen vet att ersättningen är större per dag om det finns kollektivavtal.
Det här gäller alltså: Enligt semesterlagen har du rätt till 12 procent av all utbetald lön under intjänandeåret (men räkna inte in semesterlönen). Detta belopp ska täcka 25 semesterdagar, eller så många som är intjänade. Samtidigt som du får semesterlönen gör arbetsgivaren ett avdrag på den vanliga lönen motsvarande fem veckors lön.
Finns kollektivavtal får du din vanliga lön plus ett semestertillägg på 0,8 procent av din månadslön, för varje betald semesterdag.
A. Eftersom det inte finns något att göra under sommarmånaderna, tvingas du ta semester utan lön.
B. Eftersom det inte finns något att göra får du komma hem till chefen och lägga om taket på hans garage.
C. Du får förskottssemester, under förutsättning att du skriver på kontrakt om att stanna på företaget i minst fem år.
Rätt svar: Inget. Grundregeln är att du aldrig kan bli tvingad att ta ut obetald semester. Arbetsgivaren måste sätta dig i arbete, men det ska vara inom arbetsplatsens verksamhet. I teorin kan du alltså bli satt på att lägga om taket på företagets garage, men inte chefens. Arbetsgivaren bestämmer om du ska få förskottssemester eller inte, får du det behöver du inte skriva på något kontrakt om att stanna. Semesterskulden avskrivs dock efter fem år från det att du började din anställning om det finns kollektivavtal. Om det inte finns avtal räknas tiden från den dag du tog ut semestern.
...och chefen vägrar hårdnackat ge dig semester. Hur gör du?
A. Viftar hotfullt med semesterlagen och påpekar att du har rätt att få semester fyra veckor i följd.
B. Avbokar resan fastän du förlorar drygt 10 000 och hämnas oförrätten genom att lägga gamla tepåsar i kopieringsmaskinen.
C. Växlar in dina semesterdagar mot pengar och tar bondpermis i november.
Rätt svar: B (fast tepåsarna avråder vi från)Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors semester i följd - under perioden juni - augusti. Chefen kan inte neka dig semester på grund av för mycket jobb under den semesterperioden, men kommer ni inte överens om när semestern ska tas ut, bestämmer arbetsgivaren.
Du har inte rätt kräva att byta intjänade semesterdagar mot pengar. Om du säger upp dig till november får du dock kontant ersättning och det är kanske lika så gott med en så ogin arbetsgivare. Tar du bondpermis så lär du ändå bli uppsagd.
Men eftersom chefen är lite osäker på tingens ordning blir du uppsagd på grund av arbetsbrist och inte subordinationsbrott. Du får ut din innestående semesterersättning minus förskottssemestern du fick första året. Vad gör du?
A. Stämmer chefen på skadestånd eftersom du känner dig kränkt och åker tillbaka till Surinam där du förälskat dig i en fager surinames.
B. Hävdar att semesterskulden är avskriven eftersom du jobbat längre än i fem år.
C. Hävdar att skulden är avskriven eftersom du blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.
Rätt svar: B och C. Hade du jobbat kortare tid än fem år och blivit uppsagd på grund av arbetsvägran i stället, skulle chefen ha kvittat skulden mot din lön, om det finns kollektivavtal. Finns inget kollektivavtal har chefen bara rätt att kvitta skulden mot eventuell semesterersättning.
A. I all oändlighet - jag har en ny digitalkamera som jag använder flitigt varför jag kan dokumentera hela semestern och spara på en cd.
B. I fem år, sedan fryser den inne.
C. Egentligen kan jag inte kräva att få spara semester alls om jag inte säger till i förväg att jag vill spara den.
Rätt svar: C (och A om du inte har klåfingriga barn som repar sönder de löjligt bräckliga cd-skivorna) Om man inte säger till i förväg i början av året att man vill spara semesterdagar kan chefen faktiskt tvångsutlägga semester eller ge dig pengar istället. De flesta arbetsgivare är dock inte så småsinta, utan låter ej uttagen semester förvandlas till sparade dagar. Du har rätt att spara allt över 20 semesterdagar i fem år, sedan fryser själva ledigheten inne, semesterpengarna kan däremot inte försvinna.
Hur kommer det sig?
A. Som sagt var, arbetsgivaren kan inte alltid semesterlagen
B. Nissen på ekonomin som har samma efternamn som du råkade få dem i stället.
C. På grund av en lömsk liten paragraf i semesterlagen som säger att en arbetstagare som vill fordra semesterlön, semesterersättning eller skadestånd ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår saken gäller.
Rätt svar: Antingen A eller C. (eller B om Nisse är av den försigkomna klåfingrade typen). Får du inte ut pengarna och väntar alltför länge med att kontakta facket om din uteblivna ersättning, så kan pengarna ryka.
För fler och mer utförliga svar - kontakta Unionen direkt,
0770-870 870 eller ring ditt regionkontor.
Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga.
Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.
Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.
Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.
– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.
– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.
Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.
– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.
Varför ska vi ha kortare arbetstid?
– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.
I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.
Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.
– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.
Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.
I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.
– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.
Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.
– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.
Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar.
Vill du ha kortare veckoarbetstid?
Ja –74 % (kvinnor 82 %, män 69 %)
Nej – 15 %
Vet ej – 10 %
Borde Unionen arbeta hårdare för sänkt arbetstid i kollektivavtalen?
Ja – 63 %
Nej – 15 %
Vet ej – 22 %
På vilket sätt tycker du arbetstiden ska kortas?
Fyradagarsvecka – 54 %
Färre timmar per dag – 22 %
Spelar ingen roll, bara den blir kortare – 24 %
Vet ej – 1 %
(Frågan ställdes till de som vill ha minskad arbetstid)
Hur ser din veckoarbetstid ut i dag?
40 timmar/vecka –75 %
36-39 timmar – 21 %
32-35 timmar – 2 %
Kortare än 32 tim/vecka – 1 %
Vet ej – 1 %
Om undersökningen: 745 medlemmar besvarade enkäten, som utfördes av opinionsinstitutet Novus. Enkäten utfördes i maj 2024.