Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Semestern kan vara en stressfaktor och som inte det vore nog tillkommer att man ska ha koll på en massa lagar och regler för att inte torska på lön och ledighet. Här kommer en hjälp på vägen.
A. Ordet kommer från grekiskan och betyder vila. Vilket är absurt med tanke på allt torpsnickeri, trädgårdsraseri, bergsbestigeri och andra arbetskrävande sysslerier folk är upptagna med på sin semester.
B. Ordet kommer från latinet och betyder sex månader. Det är egentligen så lång en human semester borde vara, inga futtiga fem veckor.
C. Det är ett gammalsvenskt ord för lättja. I det gamla bondesamhället hände just inte så mycket mellan sådd och slåtter, så folk kunde slå av på arbetstakten.
Rätt svar: B. Det är bara i Sverige som semester används som synonym för ledighet. Semester står för en termin i andra länder.
A. Den oskrivna lag som säger att du alltid kommer i sista hand på jobbet i semesterplaneringen eftersom chefen tycks ha ett horn i sidan till dig.
B. Det tvärsäkra faktum att det kommer att regna precis under de veckorna du hyrt hus i skärgården.
C. En lag som ger alla löneslavar rätt till 25 dagars semester från grottekvarnen.
Rätt svar: C. Semesterlagen fyller 70 år i år. Den kom 1938 efter tjugo års utredningar och innebar att alla anställda fick rätt till två veckors semester. Innan dess var det tji semester för flertalet. 1913 fick statligt anställda kroppsarbetare sex dagars ledighet. Högsta domstolens ledamöter hade dock åtta veckors betald semester på sommaren, tre veckor vid jul och två veckor vid påsk.
Man hinner knappt komma i shortsen på den korta tiden. Du vet flera som har betydligt längre semester - vad beror det på?
A. De har kollektivavtal som ger dem längre semester än vad lagen säger.
B. De har fyllt 40 år och får rätt till Gubbvecka.
C. Eftersom de alltid slabbar ner i pentryt, konstant maler på om oväsentligheter och tvångsmässigt snor allas häftklamrar, har chefen sett till att ge dem ledigt för att resten av personalstyrkan ska få lite semester på jobbet.
Rätt svar: Vilket som beroende på var de jobbar. Det finns bara ett par kollektivavtal inom Unionen som ger rätt till längre semester än vad lagen skriver, flertalet har 25 dar. Någon Gubbvecka finns inte generellt, den finns däremot inom kommunen och staten.
Det blir också allt vanligare att anställda avtalar bort övertidsersättningen för extra semester, men det är i de allra flesta fall en dålig affär.
A. Jag köper in semesterlagen och går en kurs i tillämpad matematik kompletterad med en grundutbildning i juridik för att kunna begripa den.
B. Vaddå? Arbetsgivaren har väl koll på hur mycket jag ska ha?
C. Jag kollar lönekuvertet extra under sommaren för att se om jag fått rätt semesterlön.
Rätt svar: Ja, du gör väl som du vill. Semesterlagen är svår att tolka och många arbetsgivare kan den inte, vilket facket kan ge otal exempel på. Därför finns det skäl att kolla lönekuvertet och räkna ut att du åtminstone har rätt semesterlön. Om det finns kollektivavtal på din arbetsplats kan du gå in på Unionens hemsida för hjälp att räkna ut antalet betalda semesterdagar och hur mycket du får i semesterlön.
A. Några bärs och en pizza brukar vara betalningen när jag hjälper chefen i potatislandet under min semester.
B. Lönen under min semesterledighet. Alltså, vanlig lön+ semestertillägg på 0,8 procent.
C. En löjlig liten struntsumma som är 12 procent av den semesterlönegrundande inkomsten.
Rätt svar: Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen gäller B, annars C. Det kan tyckas som att 12 procent är mer än 0,8 men den som gått en kurs i avancerad matematik och kan semesterlagen vet att ersättningen är större per dag om det finns kollektivavtal.
Det här gäller alltså: Enligt semesterlagen har du rätt till 12 procent av all utbetald lön under intjänandeåret (men räkna inte in semesterlönen). Detta belopp ska täcka 25 semesterdagar, eller så många som är intjänade. Samtidigt som du får semesterlönen gör arbetsgivaren ett avdrag på den vanliga lönen motsvarande fem veckors lön.
Finns kollektivavtal får du din vanliga lön plus ett semestertillägg på 0,8 procent av din månadslön, för varje betald semesterdag.
A. Eftersom det inte finns något att göra under sommarmånaderna, tvingas du ta semester utan lön.
B. Eftersom det inte finns något att göra får du komma hem till chefen och lägga om taket på hans garage.
C. Du får förskottssemester, under förutsättning att du skriver på kontrakt om att stanna på företaget i minst fem år.
Rätt svar: Inget. Grundregeln är att du aldrig kan bli tvingad att ta ut obetald semester. Arbetsgivaren måste sätta dig i arbete, men det ska vara inom arbetsplatsens verksamhet. I teorin kan du alltså bli satt på att lägga om taket på företagets garage, men inte chefens. Arbetsgivaren bestämmer om du ska få förskottssemester eller inte, får du det behöver du inte skriva på något kontrakt om att stanna. Semesterskulden avskrivs dock efter fem år från det att du började din anställning om det finns kollektivavtal. Om det inte finns avtal räknas tiden från den dag du tog ut semestern.
...och chefen vägrar hårdnackat ge dig semester. Hur gör du?
A. Viftar hotfullt med semesterlagen och påpekar att du har rätt att få semester fyra veckor i följd.
B. Avbokar resan fastän du förlorar drygt 10 000 och hämnas oförrätten genom att lägga gamla tepåsar i kopieringsmaskinen.
C. Växlar in dina semesterdagar mot pengar och tar bondpermis i november.
Rätt svar: B (fast tepåsarna avråder vi från)Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors semester i följd - under perioden juni - augusti. Chefen kan inte neka dig semester på grund av för mycket jobb under den semesterperioden, men kommer ni inte överens om när semestern ska tas ut, bestämmer arbetsgivaren.
Du har inte rätt kräva att byta intjänade semesterdagar mot pengar. Om du säger upp dig till november får du dock kontant ersättning och det är kanske lika så gott med en så ogin arbetsgivare. Tar du bondpermis så lär du ändå bli uppsagd.
Men eftersom chefen är lite osäker på tingens ordning blir du uppsagd på grund av arbetsbrist och inte subordinationsbrott. Du får ut din innestående semesterersättning minus förskottssemestern du fick första året. Vad gör du?
A. Stämmer chefen på skadestånd eftersom du känner dig kränkt och åker tillbaka till Surinam där du förälskat dig i en fager surinames.
B. Hävdar att semesterskulden är avskriven eftersom du jobbat längre än i fem år.
C. Hävdar att skulden är avskriven eftersom du blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.
Rätt svar: B och C. Hade du jobbat kortare tid än fem år och blivit uppsagd på grund av arbetsvägran i stället, skulle chefen ha kvittat skulden mot din lön, om det finns kollektivavtal. Finns inget kollektivavtal har chefen bara rätt att kvitta skulden mot eventuell semesterersättning.
A. I all oändlighet - jag har en ny digitalkamera som jag använder flitigt varför jag kan dokumentera hela semestern och spara på en cd.
B. I fem år, sedan fryser den inne.
C. Egentligen kan jag inte kräva att få spara semester alls om jag inte säger till i förväg att jag vill spara den.
Rätt svar: C (och A om du inte har klåfingriga barn som repar sönder de löjligt bräckliga cd-skivorna) Om man inte säger till i förväg i början av året att man vill spara semesterdagar kan chefen faktiskt tvångsutlägga semester eller ge dig pengar istället. De flesta arbetsgivare är dock inte så småsinta, utan låter ej uttagen semester förvandlas till sparade dagar. Du har rätt att spara allt över 20 semesterdagar i fem år, sedan fryser själva ledigheten inne, semesterpengarna kan däremot inte försvinna.
Hur kommer det sig?
A. Som sagt var, arbetsgivaren kan inte alltid semesterlagen
B. Nissen på ekonomin som har samma efternamn som du råkade få dem i stället.
C. På grund av en lömsk liten paragraf i semesterlagen som säger att en arbetstagare som vill fordra semesterlön, semesterersättning eller skadestånd ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår saken gäller.
Rätt svar: Antingen A eller C. (eller B om Nisse är av den försigkomna klåfingrade typen). Får du inte ut pengarna och väntar alltför länge med att kontakta facket om din uteblivna ersättning, så kan pengarna ryka.
För fler och mer utförliga svar - kontakta Unionen direkt,
0770-870 870 eller ring ditt regionkontor.
Parterna har kommit överens om arbetstidsförkortning på flera områden där det hitintills har saknats. Där det redan förekommer plussas ytterligare ungefär en dag på den befintliga timbanken.
På många företag fungerar förkortningen som en arbetstidsbank eller ett arbetstidskonto, där det sätts in x antal timmar som tjänstemännen sedan kan plocka ut, till exempel för att gå tidigare från jobbet eller för extra semesterdagar. På vissa håll kan anställda välja fritt mellan tid, reda pengar och extra pensionsavsättningar.
Kontot för arbetstidsförkortningen är separerad från andra konton som exempelvis flextid.
Kollega har ringt runt olika klubbar på företag som har arbetstidsförkortning för att kolla hur det fungerar i praktiken.
Gunnar Palmberg, Unionenordförande på Skanska Stockholmsklubben:
– Vi har 40 timmars arbetstidsförkortning om året. Timmarna tjänas först in under ett intjänandeår, därefter kan man plocka ut ledig tid i dialog med arbetsgivaren, precis som med all annan ledighet. Har man timmar kvar vid semesterårets slut, vid månadskiftet mars-april, får man i stället pengar. De kvarvarande timmarna kan inte omvandlas till extra pension.
Martin Nyman, klubbordförande på Holmen Iggesund:
– Hos oss på Iggesund har vi 63 timmars arbetstidsförkortning om året och tillämpar ett lokalt avtal som vi kallar ATK treval. Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Man kan också välja att splittra potten och ta exempelvis en tredjedel i tid, en tredjedel i pengar och en tredjedel i pension, eller hur man nu vill dela upp det.
Ann-Christin Andersson, avgående sammankallande för Unionenklubben på Samhall:
– På Samhall har vi 58 timmar och 20 minuters arbetstidsförkortning per år på en heltidstjänst. Vi har först ett intjänandeår då vi tjänar in tiden och den går varken att växla mot pengar eller extra pension. Först när man slutar får man ut eventuell resterande tid i pengar.
– Jag tar ofta ut enstaka timmar, men det går också att ta ledigt hela dagar. Säger man till i förväg brukar det aldrig vara något problem att få ledigt, men många hos oss har mycket att göra och har svårt att plocka ut tid så kontona bara växer och växer.
Christer Persson, klubbordförande på Akzo Nobel, Malmö:
– Vi har 84 timmar per år i arbetstidsförkortning, och får ta ut timmarna när vi vill om möjlighet finns, till exempel för att gå hem tidigare från jobbet. Är det några timmar kvar på kontot vid årets slut så får man ut ett engångsbelopp, kontot nollställs varje nytt år.
Roger Jansson, klubbordförande Sandvik Coromant, Gimo:
– Vi har för närvarande 32 timmar om året som vi tjänar in i förväg – det blir en dag per jobbat kvartal. Vi kan välja mellan att ta ut timmarna i ledig tid, pengar eller som extra pensionsavsättning. Själv har jag valt tid och jag har aldrig några timmar kvar när kontot nollställs. Men skulle det bli timmar över får man ut det i pengar.
Simon Salomonsson, ordförande i Vattenfall sektion12, försäljning och service, Umeå.
– Lejonparten av oss anställda på Vattenfall har 63 timmar arbetstidsförkortning, men det finns lokala avvikelser. Du får timmar så fort du börjar, men om du till exempel anställs ett halvår in på året så får du bara halva antalet timmar och så vidare.
– Timmarna kan inte växlas mot pengar eller pension, men använder man inte upp dem, omvandlas de automatiskt till pension vid årets slut. Är du över 65 år eller under 25 år så får du i stället ut resterande timmar i lön.
Gröna arbetsgivare
I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.
Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.
Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.
Industriarbetsgivarna: I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.