Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vad gör facket för jämställdheten?

- Kvinnor diskrimineras från vaggan till graven. Ser ni i facket den patriarkala strukturen? Varför händer ingenting? Gudrun Schyman (v) inledde en TCO-debatt om jämställdhet på tisdagkvällen med att fråga om facket var själva proppen.
Publicerad
Inger Efraimsson, ordförande i SKTF, höll med vänsterpartiets ledare om att det råder en könsmaktsordning även i Sverige.
- Men vi ska undvika att behandla kvinnor som offer. Vi ska inte skydda kvinnor genom statliga minimilöner eller annat.
- Den sektor som styrs av politikerna är den som diskriminerar kvinnorna värst. Både i löner och anställningstrygghet. På tio år har vi gått från bäst till sämst, sa Efraimsson som samtidigt medgav att facket inte utnyttjat jämställdhetslagen tillräckligt.
Janne Nilsson, förhandlingschef hos SSR, påstod att socionomerna "kämpat som djur" för att få in jämställdhetslagen i avtalen. Han ville ha mer pengar till offentliga sektorn så att facket får något att slåss om.
- Vi försöker ställa krav och göra lönekartläggningar. Men visst träffas avtal som är lönediskriminerande. Våra lokala företrädare är inte mer än människor.
Gudrun Schyman tog även upp arbetstidsfrågan och obalansen mellan betalt förvärvsarbete och obetalt hushållsarbete.
- Om man ska bryta maktmönstret behövs en förkortning av den dagliga arbetstiden, inte ökad semester som nu diskuteras.
Jonas Nilsson, SSR:
- Fem dagars mer ledighet är rätt väg.
Inger Efraimsson, SKTF:
- Vi kan inte diktera att alla ska jobba sex timmar per dag. Individerna måste bestämma. Det är viktigare att föräldraförsäkringen delas lika mellan föräldrarna. Rätten till heltidsjobb är också viktigt.
I debatten deltog också ombudsmannen Maud Jansson, LO, och centerns partiledare Maud Olofsson.

BJÖRN ÖIJER


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland