Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tåg lockar få på tjänsteresan

Viljan ökar att välja bort flyget till förmån för tåg. Men inte när det gäller våra tjänsteresor. Det visar en ny studie.
Ola Rennstam Publicerad 24 januari 2020, kl 15:23
Maxx-Studio/Colourbox
Kan du tänka dig att ta tåget i stället för flyget på tjänsteresan? Maxx-Studio/Colourbox

Förra året minskade inrikesflyget i Sverige med nio procent, samtidigt visar statistik från SJ att antalet tjänsteresor med tåg ökade markant under 2019. Utvecklingen beror förstås till stor del på klimatdebatten.

Men trots att viljan är stor hos många att ändra sitt resebeteende tycks det mest gälla våra resor på fritiden. När det kommer till tjänsteresor är viljan inte lika stor att välja bort flyget, enligt en ny studie från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

I jobbet vill de flesta fortfarande nå europeiska destinationer med flyg eftersom alternativen tar för lång tid. Enligt studien kan 26 procent tänka sig att ta tåget i stället och endast nio procent att ta bilen.

– Man resonerar annorlunda när man åker på semester jämfört med i tjänsten, tiden uppfattas på ett annat sätt. Det måste vara enkelt att boka en bekväm affärsresa med tåg till Bryssel, men det är det inte i dag, konstaterar Erik Lundberg, forskare vid Göteborgs universitet, som står bakom studien.

Tjänsteresor står för 18 procent av klimatutsläppen som kommer från resor. Möten är den vanligaste anledningen till tjänsteresa (70 procent), följt av konferens (27 procent) och arbete på annat kontor (24 procent).* En tredjedel av alla tjänsteresor görs med ett möte som enda aktivitet.

Forskarna påpekar vikten av att välja så kallade resfria möten i stället för att resa av gammal vana, två tredjedelar av alla tjänsteresor skulle kunna ersättas på detta sätt. Än så länge är acceptansen dock låg hos dem som gör tjänsteresor att ersätta resan med ett digitalt möte, endast 18 procent kan tänka sig det.

– Många arbetsgivare har skapat policys om att personalen ska välja tåg framför flyg på kortare inrikes resor. Men det är ännu viktigare att skapa förutsättningar och förändra attityder för att kunna ha digitala möten. Det behövs aktiva insatser för att lyckas få till resfria möten, säger Erik Lundberg.

Fotnot: Flera svar var möjliga vid frågan om anledning till tjänsteresan.

Arbetstid

Arbetstid: Hur mycket måste vi jobba?

Jobba, jobba, jo-o-bba. Det blir, för många av oss, en rejäl dos arbetstimmar per vecka, månad och år. Men hur stor är arbetstiden och hur är arbetstiden reglerad?
Oscar Broström Publicerad 19 oktober 2022, kl 08:33
Kvinna tittar på armbandsuret.
Hur många timmar är det kvar av arbetsdagen? Det beror på. Din arbetstid kan variera beroende på kollektivavtal. Foto: Shutterstock

Hur många timmar i veckan?

Enligt arbetstidslagen ska ordinarie arbetstid per vecka vara högst 40 timmar. I många kollektivavtal finns överenskommelser om kortare arbetstid, till exempel 37,5 timmar per vecka.

Utöver det reglerar arbetstidslagen även hur mycket vila du som arbetstagare ska få. Alla anställda ska få minst elva timmars vila mellan varje arbetspass, samt ha 36 timmars sammanhängande vila varje vecka.

Vad innebär flextid?

Att ha flextid innebär – i de flesta fall – att du har möjlighet att styra när du jobbar, så länge du på totalen gör dina timmar.

Det kan exempelvis innebära att du börjar och slutar tidigare vissa dagar. Det kan också innebära att du jobbar mindre vissa dagar eller veckor, för att sedan ta igen det andra dagar och veckor. Oftast finns det ett tydligt ramverk att förhålla sig till, det vill säga när och hur du kan använda din flextid.

Vad är förtroendearbetstid?

Förtroendearbetstid, eller bara förtroendetid, innebär att arbetsgivaren inte kräver eller kontrollerar att du arbetar av hela din avtalade arbetstid. Det finns i stället en överenskommelse om att du gör det arbete som din tjänst kräver, hellre än att du arbetar precis åtta timmar per dag. Där det finns förtroendearbetstid har ofta övertid avtalats bort.

Vad räknas som övertid?

Övertid innebär all arbetstid som överstiger din ordinarie arbetstid (vid heltidsarbete). Enligt lag får du högst arbeta 48 övertidstimmar per vecka under fyra veckor, 50 övertidstimmar på en kalendermånad eller 200 timmar övertidstimmar på ett kalenderår.

I regel innehåller Unionens kollektivavtal ett tak på 150 övertidstimmar per kalenderår.

Om du är deltidsanställd och jobbar mer än dina kontrakterade timmar räknas det som mertid. Ersättning för mertid är ofta reglerad i kollektivavtal.

Obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Kvällar, nätter och helger räknas som obekväm arbetstid – eller förskjuten arbetstid i Unionens kollektivavtal. Om du arbetar under obekväm arbetstid ska du i regel få en ersättning för det, ofta kallad OB-ersättning. Hur stor ersättning du får är reglerat i ditt kollektivavtal.

Räknas lunch som arbetstid?

Nej, lunch räknas inte som arbetstid. Om du däremot har måltidsuppehåll, i stället för lunchrast, räknas det som en del av arbetstiden.

Kommer sex timmars arbetsdag införas?

Sedan 1919 har Sverige haft åtta timmars arbetsdag (och från 1973 har vi arbetat fem dagar i veckan). Någon arbetstidsförkortning sedan dess har inte införts, åtminstone inte rent juridiskt.

Sex timmars arbetsdag har föreslagits, diskuterats och testats, men det finns inget stöd för en sådan reform i riksdagen. Av riksdagspartierna är det endast Vänsterpartiet som förordar sex timmars arbetsdag. Miljöpartiet vill sänka arbetstiden, men specificerar inte med hur mycket.

Hur många timmar per arbetsliv?

Det är så klart individuellt men räknat på 40 timmar per vecka blir arbetstiden per år 2 080 timmar. Om du arbetar i 40 år blir antalet arbetstimmar 83 200. Föregående mening är fullkomligt oviktigt vetande.