Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tåg lockar få på tjänsteresan

Viljan ökar att välja bort flyget till förmån för tåg. Men inte när det gäller våra tjänsteresor. Det visar en ny studie.
Ola Rennstam Publicerad 24 januari 2020, kl 15:23
Maxx-Studio/Colourbox
Kan du tänka dig att ta tåget i stället för flyget på tjänsteresan? Maxx-Studio/Colourbox

Förra året minskade inrikesflyget i Sverige med nio procent, samtidigt visar statistik från SJ att antalet tjänsteresor med tåg ökade markant under 2019. Utvecklingen beror förstås till stor del på klimatdebatten.

Men trots att viljan är stor hos många att ändra sitt resebeteende tycks det mest gälla våra resor på fritiden. När det kommer till tjänsteresor är viljan inte lika stor att välja bort flyget, enligt en ny studie från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

I jobbet vill de flesta fortfarande nå europeiska destinationer med flyg eftersom alternativen tar för lång tid. Enligt studien kan 26 procent tänka sig att ta tåget i stället och endast nio procent att ta bilen.

– Man resonerar annorlunda när man åker på semester jämfört med i tjänsten, tiden uppfattas på ett annat sätt. Det måste vara enkelt att boka en bekväm affärsresa med tåg till Bryssel, men det är det inte i dag, konstaterar Erik Lundberg, forskare vid Göteborgs universitet, som står bakom studien.

Tjänsteresor står för 18 procent av klimatutsläppen som kommer från resor. Möten är den vanligaste anledningen till tjänsteresa (70 procent), följt av konferens (27 procent) och arbete på annat kontor (24 procent).* En tredjedel av alla tjänsteresor görs med ett möte som enda aktivitet.

Forskarna påpekar vikten av att välja så kallade resfria möten i stället för att resa av gammal vana, två tredjedelar av alla tjänsteresor skulle kunna ersättas på detta sätt. Än så länge är acceptansen dock låg hos dem som gör tjänsteresor att ersätta resan med ett digitalt möte, endast 18 procent kan tänka sig det.

– Många arbetsgivare har skapat policys om att personalen ska välja tåg framför flyg på kortare inrikes resor. Men det är ännu viktigare att skapa förutsättningar och förändra attityder för att kunna ha digitala möten. Det behövs aktiva insatser för att lyckas få till resfria möten, säger Erik Lundberg.

Fotnot: Flera svar var möjliga vid frågan om anledning till tjänsteresan.

Arbetstid

Obekväm arbetstid – då har du rätt till ersättning

Jobbar du kvällar, nätter, helger och högtider har du i de flesta fall rätt till ersättning för obekväm arbetstid. Det kan också kallas OB-tillägg eller extra ersättning för förskjuten arbetstid.
Linnea Andersson Publicerad 19 oktober 2023, kl 06:30
En man i kostym håller upp en äldre klocka med tim- och minutvisare.
OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. Foto: Colourbox.

Unionen stämde nyligen en arbetsgivare efter att en medlem gått miste om OB-ersättning för 1 650 timmar – närmare bestämt 124 907 kronor. Mannen, som var anställd som driftledare kvällstid, hade gått med på att förhandla bort ersättning för obekväm arbetstid. Men eftersom Unionen menar att det inte är möjligt att förhandla bort enligt det avtal som gällde har förbundet lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen om brott mot kollektivavtalet.

Du riskerar alltså att gå miste om stora summor om din arbetsgivare inte har koll på reglerna. Exakt hur stor ersättning du har rätt till beror på när du jobbar och hur hög din lön är.

Här är det som gäller för dig som är medlem i Unionen.

Vad är OB (obekväm arbetstid, förskjuten arbetstid)?

Obekväm arbetstid benämns ofta som ”förskjuten arbetstid” i Unionens kollektivavtal och innebär att din ordinarie arbetstid helt eller delvis är schemalagd under kvälls- och nattetid eller på helgen. Jobbar du då finns regler om extra ersättning i Unionens avtal.

Vilka regler finns för obekväm arbetstid?

Din arbetsgivare bör informera dig om att du ska arbeta obekväm arbetstid senast 14 dagar i förväg. Du bör också få veta under hur lång period arbetstiden kommer att vara förskjuten. Vissa kollektivavtal begränsar helt och hållet möjligheten att jobba under obekväm arbetstid.

Hur mycket ersättning har jag rätt till?

OB-tillägg kan variera i olika kollektivavtal. Omfattas du inte av kollektivavtal har du ingen rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid, förutsatt att du inte själv avtalat dig till det. I de flesta av Unionens avtal gäller följande:

Vardagkvällar mellan klockan 18.00 – 24.00

Din månadslön delat med 600 per timme.

Exempel: 30 000 kronor / 600 = 50 kr/h

 

Nätter klockan 00.00 – 07.00

Din månadslön dividerad med 400 under nätter måndag till lördag.

Exempel: 30 000 kronor / 400 = 75 kr/h

 

Helger, från lördag klockan 07.00 till söndag klockan 24.00

Din månadslön delar med 300.

Exempel: 30 000 kronor / 300 = 100 kr/h

 

Storhelger

Under storhelger som exempelvis jul, nyår, påsk, pingst och midsommar gäller i de flesta fall månadslönen dividerad med 150. Exakt vilka tider som gäller för att få ersättning kan variera i olika kollektivavtal.

Exempel: 30 000 kronor / 150 = 200 kr/h

 

Rätt till nattvila?

Mellan klockan 00.00 och 05.00 gäller nattvila som gör att det normalt sett inte är tillåtet att jobba. Fack och arbetsgivare kan dock förhandla fram kollektivavtal som gör det tillåtet att arbeta även under de timmarna.

Obekväm arbetstid är inte detsamma som övertid

Förskjuten arbetstid eller obekväm arbetstid ska inte förväxlas med övertid. Den obekväma arbetstiden är planerad i förväg till skillnad från när arbetsgivaren beordrar övertid vid exempelvis en oplanerad arbetstopp eller någon akut kris. Även om den beordrade övertiden är förlagd under obekväm arbetstid får du i regel enbart övertidsersättning.