Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Svårt att få ledigt med kort varsel

Yngre lågutbildade kvinnor har svårt att ta ledigt från jobbet med kort varsel medan äldre högavlönade män har stor frihet att styra sin arbetstid, visar en TCO-undersökning.
Publicerad
Under senare år har flexibiliteten i många företag ökat. Trimning av organisationer har bland annat lett till att produktion eller bemanning ska ske efter behov, vilket innebär mindre utrymme att själv bestämma över sin arbetstid.
- De som har svårt att vara lediga en timme arbetar troligen inom serviceyrken med krav på bemanning hela tiden. Kanske är det svårt att få någon att täcka upp om man avviker en stund, säger TCO:s utredare Mats Essemyr.
När det gäller ledighet för en dag eller en timme uppger de flesta att de har stora möjligheter till det. Men 13 procent kan inte ens vara borta en timme från jobbet utan planering.
I gruppen som upplever sig ha små möjligheter återfinns unga personer, främst kvinnor, med låg utbildning och låg lön.
Undersökningen visar också att närmare 40 procent bedömer att de har stora möjligheter att vara lediga en vecka med kort varsel. Äldre anser sig ha större möjligheter än yngre. 45 procent av dem över 45 år kan vara lediga jämfört med 32 procent i gruppen 18 - 30 år.
Drygt var fjärde person tycker att de har svårt att ta ledigt en vecka från arbetet med kort varsel.
TCO har under några år drivit frågorna om ökad flexibilitet i arbetslivet för att det ska bli lättare att få arbete och privatliv att gå ihop.

MARIKA THORN GILLSTRÖM

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.