Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Svårt att få ledigt med kort varsel

Yngre lågutbildade kvinnor har svårt att ta ledigt från jobbet med kort varsel medan äldre högavlönade män har stor frihet att styra sin arbetstid, visar en TCO-undersökning.
Publicerad
Under senare år har flexibiliteten i många företag ökat. Trimning av organisationer har bland annat lett till att produktion eller bemanning ska ske efter behov, vilket innebär mindre utrymme att själv bestämma över sin arbetstid.
- De som har svårt att vara lediga en timme arbetar troligen inom serviceyrken med krav på bemanning hela tiden. Kanske är det svårt att få någon att täcka upp om man avviker en stund, säger TCO:s utredare Mats Essemyr.
När det gäller ledighet för en dag eller en timme uppger de flesta att de har stora möjligheter till det. Men 13 procent kan inte ens vara borta en timme från jobbet utan planering.
I gruppen som upplever sig ha små möjligheter återfinns unga personer, främst kvinnor, med låg utbildning och låg lön.
Undersökningen visar också att närmare 40 procent bedömer att de har stora möjligheter att vara lediga en vecka med kort varsel. Äldre anser sig ha större möjligheter än yngre. 45 procent av dem över 45 år kan vara lediga jämfört med 32 procent i gruppen 18 - 30 år.
Drygt var fjärde person tycker att de har svårt att ta ledigt en vecka från arbetet med kort varsel.
TCO har under några år drivit frågorna om ökad flexibilitet i arbetslivet för att det ska bli lättare att få arbete och privatliv att gå ihop.

MARIKA THORN GILLSTRÖM

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.