Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Striden om arbetstiden i Europa går vidare

Europafacket är kritiskt till EU-kommissionens förslag till nytt arbetstidsdirektiv. Av fruktan för att bli överkört vågar man dock inte avfärda förslaget.
Publicerad
Kommissionens förslag till nytt arbetstidsdirektiv innebär förändringar på tre punkter: Möjligheten att stå utanför arbetstidsdirektivet, över hur lång tidsperiod som den genomsnittliga veckoarbetstiden ska beräknas och frågan om jourtid ska räknas som arbetstid.
Europafacket har flera invändningar, men lär inte gå emot förslaget som helhet, eftersom risken finns att kommissionen i sådant fall helt enkelt struntar i dem.
- Som kommissionen agerar måste vi snacka ihop oss med arbetsgivarna, säger TCO:s Mats Essemyr, som sitter med i Europafackets arbetsgrupp.
När det gäller möjligheten att stå utanför arbetstidsregleringen ger kommissionen fyra alternativ. Två av dessa är tänkbara för Europafacket: antingen att möjligheten finns kvar under en övergångsperiod eller att möjligheten behålls via kollektivavtal.
Beräkningsperiodens längd anses av Europafacket vara den strategiskt viktigaste frågan. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka får inte överstiga 48 timmar. I dag räknas den ut över en fyramånadersperiod.
- Gör vi ingenting kommer kommissionen att införa en årsarbetstidsberäkning i direktivet, säger TCO:s Mats Essemyr.
Frågan om jourtiden är känslig sedan EG-domstolen slagit fast att även den räknas som arbetstid. Nu vill kommissionen införa en ytterligare tidskategori, passiv jourtid, som inte räknas som arbetstid. Det handlar då om jour som innebär att man inte behöver vara på jobbet. Det förslaget är Europafacket berett att acceptera.


NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.