Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Stor frihet i arbetet för sifare

Möjligheten att ta ledigt en timme för att uträtta ett ärende ökar med lönen. Det visar en LO-rapport.
Publicerad
Att ta ledigt en timme för ett tandläkarbesök eller för att klippa sig är självklart för många. Men det är en möjlighet som är starkt förknippad med lönen. Av dem som tjänar mindre än 16 000 kronor i månaden har 38 procent den möjligheten, jämfört med 77 procent av dem som tjänar mer än 30 000. Det är också betydligt vanligare att män har möjlighet att gå ifrån än att kvinnor har det.
- Inget annat är så ojämlikt som friheten i arbetet. Där är klasskiktningen störst. Låg lön ger liten frihet, hög lön ger stor frihet, säger LO:s utredare Sven Nelander.
Sifarna har störst frihet i arbetet jämfört med övriga TCO-medlemmar. Möjligheten att ta ledigt en timme under arbetsdagen har 75 procent av sifarna. Börja senare och jobba igen det vid ett annat tillfälle kan 94 procent av sifarna, medan 85 procent har flextid. Lika många har möjlighet att själva bestämma när de ska ta semester.
Utrymmet för att påverka arbetet är också stort, 87 procent kan välja i vilken ordning arbetsuppgifterna ska utföras och 74 procent kan själv bestämma vad de ska göra nästa timme.
Nästan alla, 99 procent, kan ta emot snabba privatsamtal liksom ringa dem. Ta emot besök från en nära anhörig kan 84 procent göra.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.