Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Skarp kritik mot förslag till nytt arbetstidsdirektiv

- Det blir bara skit alltihop. Lagen blir normerande och påverkar vad vi kan sluta för kollektivavtal.<br />Det säger TCO:s arbetstidsexpert Mats Essemyr om EU:s förslag till nytt arbetstidsdirektiv.
Publicerad
Arbetsgivare ska kunna sluta individuella avtal om 65 timmars arbetsvecka, årsarbetstiden beräknas på 12 månader i stället för fyra och obetald passiv jourtid införs. Det är de största förändringarna, och försämringarna, enligt Mats Essemyr.
Europafacket har kraftigt opponerat sig mot det nya förslaget.
- Kommissionen är enligt fördraget skyldig att konsultera facket i såna här frågor. Det har de kanske gjort, men de har inte lyssnat. De har valt att lyssna på några stora medlemsländers politiker och på arbetsgivarna, säger Mats Essemyr.
I dag finns ett tak på 48 timmars arbetsvecka. Men vissa länder, till exempel Storbritannien, har beviljats undantag som innebär att enskilda arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelser om upp till 65 timmars veckoarbetstid. I EU-kommissionens förslag ska den möjligheten finnas i samtliga medlemsländer, med vissa restriktioner. Det ska exempelvis ske genom en uppgörelse mellan fack och arbetsgivare. Men på de företag där kollektivavtal saknas ska arbetsgivaren kunna komma överens med enskilda.
- Det är bara kosmetik. Det blir ingen som vill sluta kollektivavtal när lagen ger dem större möjligheter att bestämma själva. Det är satt i system i Storbritannien.
Dessutom föreslår kommissionen att årsarbetstid införs. Det innebär att den totala arbetstiden beräknas på ett år, inte som i dag på fyra månader.
- Arbetsgivarna får laglig rätt att lägga ut skitlånga arbetsveckor. I dag kan vi från facket förhandla om perioder med längre arbetstid, förutsatt att hälsoläget är sånt att det är möjligt. Med det nya förslaget blir vi helt utspelade.
Enligt ett domslut i EG-domstolen finns bara två typer av tid: arbetstid och fritid. I det gamla direktivet har därför jourtid räknats som arbetstid, eftersom arbetstagaren ska stå till arbetsgivarens förfogande. Nu föreslås en tredje typ av tid, passiv jourtid. Det innebär att exempelvis läkare som kan vila under sin jourtid inte ska anses arbeta.
- Enligt svensk kollektivavtalslösning får man kompensationsledigt när man har haft jour. Nu föreslår de att ledigheten inte behöver utfalla förrän inom 72 timmar. Du kan ju tänka dig en läkare som har jobbat en dag och har jour på det. Så ska han alltså jobba en dag till.
Mats Essemyr menar att förslaget är ett led i Lissabonstrategin, att öka konkurrenskraften.
- Det blir sämre för arbetstagarna och svårare för facket.
Sverige brottas fortfarande med att införa det gamla direktivet från 1993 i svensk lagstiftning. Nyligen lade arbetslivsminister Hans Karlsson fram en proposition som ska behandlas av riksdagen som slutgiltigt ska infoga EU-direktivet i svensk lag.
- Det blir klart lagom till det är dags att ändra det igen. Men vi sitter inte ned och sörjer. Vi fortsätter att jobba med det nya förslaget. Parlamentet ska säga sitt, och EU:s ekonomiska och sociala kommitté, säger Mats Essemyr.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.