Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sifs förhandlare nöjda med kompromiss på IBM

Det nya lokala avtalet innebär i praktiken att de anställda får ut ungefär en femtedel av den förkortning av arbetstiden som utlovades i det centrala avtalet. Enligt Sifs förhandlare Bo Rönnholm går det dock att räkna på fler sätt. Han anser att de anställda blev stora vinnare.
Publicerad
- I praktiken får man det som står i den centrala överenskommelsen plus 40 timmar om året, säger Bo Rönnholm.
Sifjuristen Ulf Åkesson kallar avtalet för "ett genombrott för vår princip att de anställda ska kompenseras när arbetstiden höjs".
Det centrala avtalet som skrevs under i fjol innebar en arbetstidsförkortning på sammanlagt tre dagar på tre år, motsvarande en halvtimme i veckan. Men somliga arbetsgivare, däribland IBM, gjorde ett motdrag. På IBM höjdes först arbetstiden med en timme i veckan, från 39 till 40 timmar i veckan. Den totala förkortningen blev på så vis lika med noll.
När förhandlingarna inleddes i Arbetsdomstolen tvingades Sif att erkänna att arbetsgivaren visst har rätt att säga upp lokala avtal och höja arbetstiden.
Men, menade Sif, i sådant fall måste de anställda kompenseras. Det nådde man i viss mån fram till.
- Det är ett bra avtal, vi har visserligen fått backa och inte lyckats stoppa arbetsgivarna höjning från 39 till 40 timmar. Men vi har fått kompensation, dels omfattas också de som skrivit bort sin övertidsersättning av förkortningen, dels får alla 10 timmar per kvartal, säger Sifs förhandlare Bo Rönnholm.
Dessa timmar, totalt 40 per år, får de anställda insatta i förskott i en tidbank. I realiteten är dock bara 8 av dessa timmar "ny" ledighet. De övriga 32 infaller på dagar före röda dagar, dagar som IBM-folket redan tidigare haft ledigt.
Enligt Bo Rönnholm hade arbetsgivaren tänkt dra in dessa så kallade IBM-dagar nästa år. Vidare hävdar han att de anställda jobbade mer än de 39 timmar och att höjningen till 40-timmarsvecka i praktiken inte spelar någon större roll. Det nya avtalet löper med det centrala, det vill säga på tre år, och går inte att säga upp under tiden.
Ytterligare plus med det nya avtalet är att timmarna i tidbanken sätts in i förskott och att de anställda får större möjlighet att själva styra över sin ledighet.
På flera företag väntar centrala förhandlingar om samma sak. Bo Rönnholms förhoppning är att IBM-avtalet banar väg för fler avtal. Däremot finns ingen önskan från Sifs sida att frågan åter igen ska hamna i domstol.
- Nu har vi fått en rättvis överenskommelse. Hade vi låtit AD avgöra det här hade vi fått veta vad som är rätt, men det hade inte gett något förhandlingsutrymme, säger Bo Rönnholm.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.