Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sif kan spräcka förslag om arbetstidsförkortning

Facken inom industrin vill hellre ha en ytterligare semestervecka än den nya ledighet som arbetstidskommittén föreslagit. Därmed hamnar Sif på kollisionskurs med TCO.
Publicerad
Arbetstidskommittén föreslår regeringen fem nya ledighetsdagar per år. Den som så önskar ska kunna ta ut ledigheten i timmar. Förslaget bygger i hög grad på en gemensam modell från TCO, Saco och LO.
Men i sitt remissvar gör Facken inom industrin (FI), där Sif, CF och fem LO-förbund ingår, tummen ned. Ett lagförslag bör, skriver FI, "utformas så att befintliga avtal inom industrin inte berörs". Detta görs enklast genom att en ytterligare semestervecka införs, menar FI.
Många, framförallt offentliganställda, har redan i dag mer än 25 semesterdagar. Risken för att de inte skulle få del av den utökade semestern skulle kunna elimineras med en skrivning om att den ytterligare semesterveckan ska komma alla till del, anser FI.
FI anser också att lagen ska vara dispositiv, det vill säga att det ska gå att byta ledig tid mot exempelvis pensionsavsättningar.
På TCO togs man på sängen av industrifackens utspel. Enligt Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, fanns inget som tydde på att Sif skulle ha en annan uppfattning.
- Det är märkligt att man låser sig för en sjätte semestervecka, det är oflexibelt, den går inte att växla in mot något annat, säger Roger Mörtvik och hävdar att det inte går att införa regler som innebär att alla verkligen får del av reformen.
- Det här ger ingenting för den som har fler än 25 semesterdagar och avstått löneutrymme för det.
Nu finns risk att hela arbetstidsförkortningen äventyras, hävdar Roger Mörtvik.
- Styrkan i det här förslaget är att det för första gången någonsin har funnits en bred facklig enighet. Och så länge sammanhållningen är stor är det större chans för ett införande. Vi får hoppas att det här inte sabbar reformen.
Lilian Ringsand, som företräder Sif i TCO:s styrelse, tycker inte att TCO borde vara alltför överraskat.
- Jag har tidigt talat om att vi har arbetstidsförkortningar i våra avtal och att de inte får äventyras. Säger de något annat har de inte lyssnat.
I våras vände sig de tre centralorganisationerna gemensamt till Arbetstidskommittén och lyfte fram förslaget om fem extra lediga dagar om året. Orsaken var att man fruktade att kommittén var inne på att föreslå en sjätte semestervecka. Möjligheten till flexibel ledighet sågs som en principiellt viktig väg att öka de anställdas inflytande.
Lilan Ringsand hävdar dock att hon aldrig tillfrågades.
- Det behandlades i alla fall aldrig i styrelsen. Det som hänt sista tiden är att vi tagit en ordentlig titt på kommitténs förslag. Tidigare har vi inte haft något material att tycka till om. Frågan har inte konkret ställts på sin spets.
Facken inom industrin är långtifrån ensamma om att vara kritiska till arbetstidskommitténs förslag. Arbetsgivarna hävdar att lagen skulle undergräva kollektivavtalen. Dessutom menar man att ökad ledighet skulle ha negativa effekter för välfärden.
Även myndigheter som Nutek instämmer i att förslaget kommer att innebära ökade kostnader för företagen.
Även HTF, också det ett TCO-förbund, är kritiskt och ifrågasätter om förslaget verkligen ger någon reell förkortning av arbetstiden. HTF vill i stället ha en förkortning av veckoarbetstiden till 37,5 timmar.


NIKLAS HALLSTEDT


Fakta:
Arbetstidskommitténs förslag går ut på att fem nya dagar införs. De nya dagarna och den femte semesterveckan ska kunna tas ut i timmar som sparas i en tidbank. Maximalt 400 timmars får sparas och ledigheten kan inte bytas mot pengar.





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.