Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Regler för semester

Ola Rennstam Publicerad
Två pojkar nergrävda i sanden

Om det finns kollektivavtal gäller följande:

  • utöver din vanliga månadslön ska ett semestertillägg på 0,8 procent av månadslönen betalas ut för varje semesterdag.
  • semesterdagar utöver de första 20 kan sparas upp till fem år.

Om kollektivavtal saknas gäller följande:

  • semesterlönen är 12 procent av den lön du tjänat under perioden 1 april 2006 - 31 mars 2007, fjolårets semesterlön borträknad.
  • om du har rätt till fler semesterdagar än 25 ökas ersättningen med 0,48 procent av årslönen för varje semesterdag.
  • semesterdagar utöver de första 20 kan sparas upp till fem år.

Tänk på:

  • Att du har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti, såvida du inte kommer överens om annat.
  • Att arbetsgivaren är skyldig att informera de anställda om när de kan ta semester senast två månader innan semesterperioden börjar.
  • Att även om du är ny på jobbet, anställd efter 1 april, har du rätt till 25 dagars semester. Däremot får du bara ersättning för intjänad semester för den tid du varit anställd. Övriga uttagna semesterdagar får man klara sig utan lön eller så får du försöka komma överens om förskottssemester. Den efterskänks till dig om du stannar kvar på företaget mer än fem år eller blir uppsagd på grund av arbetsbrist.
  • Att du har rätt till betald semester även om du varit föräldraledig och sjukskriven.
  • Att semester bara kan tas ut i hela dagar.
  • Att du ska ta ut årets semester innan du förbrukar sparade dagar.


Räkna ut ditt semestertillägg!

Din månadslön x 0,008 x antal semesterdagar  =  semestertillägg.
Exempel: Rolf tjänar 18 000 kronor/månad och har 25 betalda semesterdagar att ta ut.
18 000 x 0,008 = 144 kronor per semesterdag
144 x 25 = 3 600 kronor
Rolf får ut 3 600 kronor mer i sin semesterlön.

Fotnot: Beräkningen baseras på Unionens kollektivavtal. Avvikelser kan finnas på andra avtalsområden.

Fakta

Räkna ut ditt semestertillägg här!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.