Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rasismen sover aldrig

Rasismen sover aldrig. Det måste dock de anställda på Expo göra ibland. Anna-Sofia Quensel är klubbordförande på stiftelsen som jobbar för allas lika rättigheter.
Lina Björk Publicerad

När stora händelser inträffar: nazister attackerar en manifestation i Kärrtorp, en moské eller bönelokal bränns ned, det blir nyval efter regeringskris, så släpper de anställda på stiftelsen Expo vad de har för händerna och jobbar dygnet runt. De jobbar mot orättvisa, intolerans och hat. Att som klubbordförande sätta ned foten och säga att de anställda ska gå hem klockan fem är inte helt lätt. För att inte säga omöjligt.

– Vi har haft en del diskussioner om arbetstiden särskilt när det kommer till målstyrt arbete. Risken finns att man jobbar ihjäl sig om det inte finns någon som säger stopp. Det ställer höga krav på arbetsledningen, säger Anna-Sofia Quensel.

Och även om arbetsledningen drar i bromsen kan det vara svårt att sätta en gräns för sig själv när engagemanget för jobbet är stort.

– Man måste givetvis ta eget ansvar. Men vad räknas som arbetstid? Att jag väljer att läsa böcker på kvällstid som är viktiga för jobbet, eller går på en intressant föreläsning kvällstid?

Expo har tre verksamhetsinriktningar: granskning, utbildning och engagemang. Granskningen har ett research-team som samlar och analyserar information om intoleranta grupper. Där ingår också tidsskriften och nyhetswebben.  De som jobbar med utbildning föreläser för skolor, företag och organisationer. Och slutligen Tillsammansskapet, som är en plattform för initiativ, nätverk och föreningar som arbetar för att stärka sammanhållningen i lokalsamhället. Arbetsplatsen har en Unionenklubb, som funnits i drygt ett halvår.

Anna-Sofia Quensel tror att det är bra om det finns tydliga riktlinjer för hur och när man förväntas arbeta. En arbetsbeskrivning som tydliggör vad som ingår i ens arbetsområde och vad som ligger utanför.

– Finns det på pränt är det lättare att säga stopp. Det gäller även för riktlinjerna. Praktiska frågor kring restid, traktamenten, arbetstid, vilka möten man kan gå på och vilka möten man måste gå på.

Din arbetsgivare jobbar med väldigt viktiga frågor. Blir det någonsin en konflikt för dig som klubbordförande att värna om de anställdas välmående?
– Nej, vi sitter alla i samma båt och det är en gemensam fråga att de anställda ska må bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.