Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid i reklambranschen granskas

Nu inleder Arbetsmiljöverket en landsomfattande granskning av hur arbetstidslagen, som bland annat reglerar övertid och dygnsvila, följs inom reklambranschen. Det sedan arbetsmiljöinspektörerna hittat allvarliga brister i IT-branschen.
Anita Täpp Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Arbetsmiljöverket ska granska hur arbetstidslagen följs i reklambranschen. Syda Productions/Colourbox

För att hitta en bra modell för hur den nu aktuella granskningen av reklambranschen ska utföras inledde Arbetsmiljöverket i våras ett pilotprojekt där man granskade hur 35 IT-företag levde upp till arbetstidslagen. Hälften av företagen hade kollektivavtal.

– Om man saknar avtal är det arbetstidslagen som gäller. På de företag som har kollektivavtal fokuserade vi även på om något man förhandlat fram kunde vara intressant för oss, säger projektledaren Eva Karsten på Arbetsmiljöverket.

En av de brister som arbetsmiljöinspektörerna fann vid granskningen av IT-företagen var att det saknades rutiner för att ha full kontroll på den ordinarie arbetstiden. Därmed har man heller inte vetat hur mycket övertid som har jobbats eller om man har brutit mot reglerna om dygnsvila.

Läs också: Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Ibland har man också missbrukat de undantag som är möjliga enligt lagen. Ett exempel är att arbetsgivare sett till att den förtroendearbetstid som anställda i arbetsledande ställning har enligt sitt anställningsavtal också har gällt alla andra anställda.

I de flesta fall har de brister som upptäckts lett till att arbetsgivarna har fått inspektionsmeddelanden med förbättringsåtgärder. Men på ett par företag fann arbetsmiljöinspektörerna så allvarliga brister att de ledde till ett vitesförläggande respektive ett förbud.

Det förstnämnda till följd av att man inte följt reglerna om dygnsvila.

– På det företaget hade arbetsgivaren lagt hela ansvaret på sina anställda, så att de själva styrt sina arbetstider. Vilket ledde till att de bytte beredskapstider med varandra och då kunde jobba på natten och sedan bara få några timmars sömn innan de gick till jobbet på morgonen igen, säger Eva Karsten.

– Så får det inte vara. Om man har beredskapstid och behöver jobba så ska man påbörja en dygnsvila efter det. Därför har vi nu förelagt att arbetsgivaren mot vite ska ta fram rutiner så att man kan kontrollera den ordinarie arbetstiden och kunna säkerställa att de anställda får kompensationsledigt för beredskapstiden och den dygns- och veckovila som lagen föreskriver.

Förbudet gäller nattarbete.

– På det företaget hade man trott att nattarbetet omfattades av ett undantag i lagen och inte heller förstått att man i så fall ändå måste söka dispens för det. För att få dispens gäller särskilda regler, som att verksamheten ska vara samhällsnyttig, vilket den inte alls var i det här fallet. Och det är ändå något som våra jurister alltid måste bedöma, säger Eva Karsten.

Läs också: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Granskningen av hur reklambranschen lever upp till arbetstidslagen kommer att pågå under hela 2019. Nästa år står en annan, ännu obestämd, bransch på tur för en likadan granskning. Arbetet ska sedan resultera i en rapport till regeringen.

Läs också: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Arbetstidslagen

  • Reglerar hur lång dygnsvila du ska ha och hur mycket övertid du får arbeta. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats gäller lagen.
  • Även om det går att avtala bort arbetstidslagen genom kollektivavtal får man aldrig träffa ett avtal som är sämre än arbetstidsdirektivet. Ordinarie arbetstid för en tjänsteman är alltså högst 40 timmar per vecka enligt de flesta kollektivavtal, men man kan också ha kortare veckor. Avtalet reglerar också ersättning för arbete utöver ordinarie arbetstid. Saknas kollektivavtal så behöver arbetstagare reglera det i anställningsavtalet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland