Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid i reklambranschen granskas

Nu inleder Arbetsmiljöverket en landsomfattande granskning av hur arbetstidslagen, som bland annat reglerar övertid och dygnsvila, följs inom reklambranschen. Det sedan arbetsmiljöinspektörerna hittat allvarliga brister i IT-branschen.
Anita Täpp Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Arbetsmiljöverket ska granska hur arbetstidslagen följs i reklambranschen. Syda Productions/Colourbox

För att hitta en bra modell för hur den nu aktuella granskningen av reklambranschen ska utföras inledde Arbetsmiljöverket i våras ett pilotprojekt där man granskade hur 35 IT-företag levde upp till arbetstidslagen. Hälften av företagen hade kollektivavtal.

– Om man saknar avtal är det arbetstidslagen som gäller. På de företag som har kollektivavtal fokuserade vi även på om något man förhandlat fram kunde vara intressant för oss, säger projektledaren Eva Karsten på Arbetsmiljöverket.

En av de brister som arbetsmiljöinspektörerna fann vid granskningen av IT-företagen var att det saknades rutiner för att ha full kontroll på den ordinarie arbetstiden. Därmed har man heller inte vetat hur mycket övertid som har jobbats eller om man har brutit mot reglerna om dygnsvila.

Läs också: Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Ibland har man också missbrukat de undantag som är möjliga enligt lagen. Ett exempel är att arbetsgivare sett till att den förtroendearbetstid som anställda i arbetsledande ställning har enligt sitt anställningsavtal också har gällt alla andra anställda.

I de flesta fall har de brister som upptäckts lett till att arbetsgivarna har fått inspektionsmeddelanden med förbättringsåtgärder. Men på ett par företag fann arbetsmiljöinspektörerna så allvarliga brister att de ledde till ett vitesförläggande respektive ett förbud.

Det förstnämnda till följd av att man inte följt reglerna om dygnsvila.

– På det företaget hade arbetsgivaren lagt hela ansvaret på sina anställda, så att de själva styrt sina arbetstider. Vilket ledde till att de bytte beredskapstider med varandra och då kunde jobba på natten och sedan bara få några timmars sömn innan de gick till jobbet på morgonen igen, säger Eva Karsten.

– Så får det inte vara. Om man har beredskapstid och behöver jobba så ska man påbörja en dygnsvila efter det. Därför har vi nu förelagt att arbetsgivaren mot vite ska ta fram rutiner så att man kan kontrollera den ordinarie arbetstiden och kunna säkerställa att de anställda får kompensationsledigt för beredskapstiden och den dygns- och veckovila som lagen föreskriver.

Förbudet gäller nattarbete.

– På det företaget hade man trott att nattarbetet omfattades av ett undantag i lagen och inte heller förstått att man i så fall ändå måste söka dispens för det. För att få dispens gäller särskilda regler, som att verksamheten ska vara samhällsnyttig, vilket den inte alls var i det här fallet. Och det är ändå något som våra jurister alltid måste bedöma, säger Eva Karsten.

Läs också: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Granskningen av hur reklambranschen lever upp till arbetstidslagen kommer att pågå under hela 2019. Nästa år står en annan, ännu obestämd, bransch på tur för en likadan granskning. Arbetet ska sedan resultera i en rapport till regeringen.

Läs också: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Arbetstidslagen

  • Reglerar hur lång dygnsvila du ska ha och hur mycket övertid du får arbeta. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats gäller lagen.
  • Även om det går att avtala bort arbetstidslagen genom kollektivavtal får man aldrig träffa ett avtal som är sämre än arbetstidsdirektivet. Ordinarie arbetstid för en tjänsteman är alltså högst 40 timmar per vecka enligt de flesta kollektivavtal, men man kan också ha kortare veckor. Avtalet reglerar också ersättning för arbete utöver ordinarie arbetstid. Saknas kollektivavtal så behöver arbetstagare reglera det i anställningsavtalet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.