Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid i reklambranschen granskas

Nu inleder Arbetsmiljöverket en landsomfattande granskning av hur arbetstidslagen, som bland annat reglerar övertid och dygnsvila, följs inom reklambranschen. Det sedan arbetsmiljöinspektörerna hittat allvarliga brister i IT-branschen.
Anita Täpp Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Arbetsmiljöverket ska granska hur arbetstidslagen följs i reklambranschen. Syda Productions/Colourbox

För att hitta en bra modell för hur den nu aktuella granskningen av reklambranschen ska utföras inledde Arbetsmiljöverket i våras ett pilotprojekt där man granskade hur 35 IT-företag levde upp till arbetstidslagen. Hälften av företagen hade kollektivavtal.

– Om man saknar avtal är det arbetstidslagen som gäller. På de företag som har kollektivavtal fokuserade vi även på om något man förhandlat fram kunde vara intressant för oss, säger projektledaren Eva Karsten på Arbetsmiljöverket.

En av de brister som arbetsmiljöinspektörerna fann vid granskningen av IT-företagen var att det saknades rutiner för att ha full kontroll på den ordinarie arbetstiden. Därmed har man heller inte vetat hur mycket övertid som har jobbats eller om man har brutit mot reglerna om dygnsvila.

Läs också: Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Ibland har man också missbrukat de undantag som är möjliga enligt lagen. Ett exempel är att arbetsgivare sett till att den förtroendearbetstid som anställda i arbetsledande ställning har enligt sitt anställningsavtal också har gällt alla andra anställda.

I de flesta fall har de brister som upptäckts lett till att arbetsgivarna har fått inspektionsmeddelanden med förbättringsåtgärder. Men på ett par företag fann arbetsmiljöinspektörerna så allvarliga brister att de ledde till ett vitesförläggande respektive ett förbud.

Det förstnämnda till följd av att man inte följt reglerna om dygnsvila.

– På det företaget hade arbetsgivaren lagt hela ansvaret på sina anställda, så att de själva styrt sina arbetstider. Vilket ledde till att de bytte beredskapstider med varandra och då kunde jobba på natten och sedan bara få några timmars sömn innan de gick till jobbet på morgonen igen, säger Eva Karsten.

– Så får det inte vara. Om man har beredskapstid och behöver jobba så ska man påbörja en dygnsvila efter det. Därför har vi nu förelagt att arbetsgivaren mot vite ska ta fram rutiner så att man kan kontrollera den ordinarie arbetstiden och kunna säkerställa att de anställda får kompensationsledigt för beredskapstiden och den dygns- och veckovila som lagen föreskriver.

Förbudet gäller nattarbete.

– På det företaget hade man trott att nattarbetet omfattades av ett undantag i lagen och inte heller förstått att man i så fall ändå måste söka dispens för det. För att få dispens gäller särskilda regler, som att verksamheten ska vara samhällsnyttig, vilket den inte alls var i det här fallet. Och det är ändå något som våra jurister alltid måste bedöma, säger Eva Karsten.

Läs också: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Granskningen av hur reklambranschen lever upp till arbetstidslagen kommer att pågå under hela 2019. Nästa år står en annan, ännu obestämd, bransch på tur för en likadan granskning. Arbetet ska sedan resultera i en rapport till regeringen.

Läs också: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Arbetstidslagen

  • Reglerar hur lång dygnsvila du ska ha och hur mycket övertid du får arbeta. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats gäller lagen.
  • Även om det går att avtala bort arbetstidslagen genom kollektivavtal får man aldrig träffa ett avtal som är sämre än arbetstidsdirektivet. Ordinarie arbetstid för en tjänsteman är alltså högst 40 timmar per vecka enligt de flesta kollektivavtal, men man kan också ha kortare veckor. Avtalet reglerar också ersättning för arbete utöver ordinarie arbetstid. Saknas kollektivavtal så behöver arbetstagare reglera det i anställningsavtalet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.