Arbetstid

Ovanligt många arbetsdagar under 2016

Tillbaka på jobbet efter en lång och skön julledighet? Hoppas att du känner dig utvilad. Det nya året är nämligen arbetsgivarnas och bjuder på ovanligt många arbetsdagar.

Linnea Andersson Publicerad 4 januari 2016, kl 11:03

Det blir tyvärr varken många röda dagar eller klämdagar att skriva upp i 2016 års kalender. Colourbox

Hur det går i årets avtalsrörelse vet vi inte än, men när det kommer till hur mycket vi måste jobba är det helt klart arbetsgivarna som är vinnarna.

Eftersom många helgdagar infaller på helger i år ska de flesta av oss tillbringa 253 dagar på jobbet under 2016. Att högtiderna ligger som de ligger ger även få möjligheter till klämdagar. Dessutom är det skottår i år vilket innebär en extra arbetsdag den 29:e februari.

Valborg infaller på en lördag och 1 maj på en söndag. Däremot får vi en långhelg i början av juni eftersom Nationaldagen är en måndag.

Skottdagen gör att jul och nyår flyttas fram så att de hamnar på vanliga helgdagar. Julafton infaller på en lördag och juldagen på en söndag.

Men misströsta inte. När vi väl har tagit oss igenom 2016 dröjer det till 2021 innan kalendern är lika arbetsgivarvänlig igen.

Lediga dagar 2016:

1 januari (Nyårsdagen)
6 januari (Trettondag jul)
25 mars (Långfredagen)
28 mars (Annandag påsk)
5 maj (Kristi Himmelsfärdsdag)
6 juni (Nationaldagen)
24 juni (Midsommarafton)
26 december (Annandag jul)
31 december (Nyårsafton)

Antal arbetsdagar år för år:
2012: 250
2013: 250
2014: 249
2015: 251
2016: 253
2017: 251
2018: 250
2019: 250
2020: 252
2021: 253
2022: 253
2023: 251
2024: 251
2025: 249

Statistiska centralbyrån/Konjunkturinstitutet (TT)

Linnea Andersson

linnea.andersson@kollega.se

Arbetstid

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.