Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Ovanligt många arbetsdagar under 2016

Tillbaka på jobbet efter en lång och skön julledighet? Hoppas att du känner dig utvilad. Det nya året är nämligen arbetsgivarnas och bjuder på ovanligt många arbetsdagar.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Det blir tyvärr varken många röda dagar eller klämdagar att skriva upp i 2016 års kalender. Colourbox

Hur det går i årets avtalsrörelse vet vi inte än, men när det kommer till hur mycket vi måste jobba är det helt klart arbetsgivarna som är vinnarna.

Eftersom många helgdagar infaller på helger i år ska de flesta av oss tillbringa 253 dagar på jobbet under 2016. Att högtiderna ligger som de ligger ger även få möjligheter till klämdagar. Dessutom är det skottår i år vilket innebär en extra arbetsdag den 29:e februari.

Valborg infaller på en lördag och 1 maj på en söndag. Däremot får vi en långhelg i början av juni eftersom Nationaldagen är en måndag.

Skottdagen gör att jul och nyår flyttas fram så att de hamnar på vanliga helgdagar. Julafton infaller på en lördag och juldagen på en söndag.

Men misströsta inte. När vi väl har tagit oss igenom 2016 dröjer det till 2021 innan kalendern är lika arbetsgivarvänlig igen.

Lediga dagar 2016:

1 januari (Nyårsdagen)
6 januari (Trettondag jul)
25 mars (Långfredagen)
28 mars (Annandag påsk)
5 maj (Kristi Himmelsfärdsdag)
6 juni (Nationaldagen)
24 juni (Midsommarafton)
26 december (Annandag jul)
31 december (Nyårsafton)

Antal arbetsdagar år för år:
2012: 250
2013: 250
2014: 249
2015: 251
2016: 253
2017: 251
2018: 250
2019: 250
2020: 252
2021: 253
2022: 253
2023: 251
2024: 251
2025: 249

Statistiska centralbyrån/Konjunkturinstitutet (TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.