Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Offentliganställda kvinnor tar friår

I vissa kommuner är över 80 procent av dem som utnyttjar friåret kvinnor. En stor del av dem jobbar inom vård och omsorg.
Publicerad
Den första februari inleddes friårsförsök i tolv kommuner. Den som deltar i friåret får 85 procent av a-kassan i ersättning. Förutsättningen är att en arbetssökande erbjuds arbete.
Nu har Miljöpartiet, som drev igenom förslaget, gjort en sammanställning som visar att intresset för friåret varit stort. 1 400 personer hade fått klartecken för friår vid halvårsskiftet. I vissa kommuner tog pengarna slut direkt uppges det i sammanställningen.
En klar majoritet, cirka 70 procent, av dem som tagit ut friår är kvinnor. Katrineholm och Västerås är extremerna med över 80 procent. Miljöpartiets förklaring är att kvinnorna är positivare inställda till friåret eftersom de är mer intresserade av livskvalitetsfrågor än män. En annan möjlig förklaring är att kvinnor oftare har lägre betalt än män och därför inte förlorar lika mycket ekonomiskt på att ta ett friår.
I alla utom två kommuner, Hällefors och Göteborg, arbetar majoriteten av dem som fått friår i offentlig sektor. Miljöpartiet förklarar detta med att det finns en vikariekultur inom offentlig sektor. Det är också inom den offentliga sektorn som behovet av ett friår är störst, anser Miljöpartiet. Framförallt är det personal inom vård och omsorg som har tagit chansen till att göra något annat än det vanliga.
Ett problem med friåret som sammanställningen lyfter fram är att man har svårt att hitta ersättare i vissa yrken. Det gör att exempelvis lärare har svårt att delta i friåret.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.