Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Obegränsad semester kan vara jobbfälla

Tanken på obegränsad semester kan få pulsen i mången utsliten tjänsteman att stiga. Men även om det finns en del företag som anammat filosofin om semester när andan faller på så finns det all anledning att vara skeptisk till fenomenet.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Colourbox

Virgin Group gick ut nyligen och deklarerade att deras anställda hädanefter ska få  åtnjuta obegränsad ledighet. Fast det gäller inte alla 50 000 Virginanställda över världen, utan i första hand runt 170 personer som jobbar på Virgin Management  och Virgin Unite.  Men om semesterexperimentet, som inleddes i somras, faller väl ut kan man tänka sig utvidga det.

Det är upp till den anställda att själv fatta beslut om och när han eller hon vill ta några timmar, en dag, en vecka eller en hel månad ledigt, skriver Virgins grundare Richard Branson i sin blogg.

Men helt fritt fram att dra när andan faller på tycks det ändå inte vara. Enligt Virgin Groups vd, Josh Bayliss, så kommer personalen att ”behålla sin nuvarande semesterrätt, men kan begära ytterligare dagar utan att begränsas av en maxgräns”. Det framgår heller ingenstans om de obegränsade semesterdagarna skulle vara betalda eller ej.

Virgin är ingalunda först med sin semesteridé – Richard Branson inspirerades av Netflix, som inte har någon specifik semesterpolicy utan i stället helt enkelt förlitar sig på att deras anställda gör det jobb de blivit ålagda att göra och inte lägger sig i var och när. Enligt CNN Money så har även företag som till exempel SurveyMonkey och Ask.com obegränsad semester inskrivet i sina policys.

Men policys som bygger på att de anställda ska ta semester när de själva tycker att det funkar att vara borta från jobbet kan leda till att personalen får för lite ledigt. I USA tar till exempel 40 procent av de anställda aldrig ut alla sina 16 betalda semesterdagar, enligt Businessweek.

När känner man sig någonsin 100 procent trygg över att ens frånvaro inte på något sätt skulle skada företaget eller karriären – något Branson menar är en förutsättning för att man ska ta ledigt?

- Min spontana reaktion när jag läste det är att det verkar som ett företag som inte bryr sig om viloperioderna utan skjuter ifrån sig arbetsgivaransvaret, säger Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert på Unionen.

- Vi styrs ju inte enbart av våra önskningar utan framför allt styrs vi av förväntningar och normer som säger att vi ska vara goda arbetskamrater och jobba mycket.  Det är visserligen positivt med arbetsgivare som ger anställda rätten att välja hur och när de vill vara lediga, men som arbetsgivare måste man också säkerställa att anställda faktiskt tar ledigt.

Daniel Gullstrand anser att det ligger i arbetsgivarens intresse att se till att det finns tid för återhämtning:

- Ledighet förebygger inte bara ohälsa, utan ökar dessutom produktiviteten. Man måste kunna ta paus från jobbet utan att det får konsekvenser för karriären och kollegor, annars tar folk inte ledigt, säger Daniel Gullstrand.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland

Arbetstid

Spanien inför lag om kortare arbetsvecka

Spanien slopar 40-timmarsvecka. Senast från och med årsskiftet ska samtliga anställda i Spanien jobba max 37,5 timmar i veckan enligt ett lagförslag som lämnas till parlamentet.
Johanna Rovira Publicerad 9 maj 2025, kl 11:11
Spanien som kommer att bli bättre tack vare förkortningen av arbetstiden enligt spanska arbetsmarknadsminister Yolanda Diaz. Foto: Paul White/TT

Många spanska löntagare har redan i dag kortare arbetstid tack vare sina kollektivavtal, men allra senast från årsskiftet kommer resterande 12, 5 miljoner, (vilket motsvarar cirka 70 procent av arbetskraften), att få en halvtimmes kortare arbetsdag med bibehållen lön , enligt bland annat tidningen ElDiario.  

– I dag moderniserar vi spanska företag och hjälper folk att bli lite lyckligare, säger Yolanda Díaz, andre vicepresident och arbetsmarknadsminister i Spanien, enligt tidningen As.

Spanien blir därmed det tredje EU-landet som har en lagstadgad arbetsvecka på färre än 40 timmar. De andra två länderna är Frankrike, där veckoarbetstiden är 35 timmar och Belgien där löntagare får jobba max 38 timmar i veckan.  

Lagförslaget, som godkändes av regeringen i tisdags, kom till genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadsministeriet och facken i Spanien. Facken har  lovat att mobilisera sig om förslaget stöter på patrull i det spanska parlamentet.