Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nya avtalet ger möjligheter till mer övertid

Kortare arbetstid, men också möjlighet att jobba mer övertid. I det nya teknikavtalet ökar det maximala övertidsutrymmet från 375 till 500 timmar per år.<br />
Publicerad
Tjänstemännen får sammanlagt ungefär 9 timmars kortare arbetstid per år under den treåriga avtalsperioden. Tillsammans med tidigare arbetstidsförkortningar innebär det att man kommer upp i 82 minuter kortare arbetstid per vecka, motsvarande cirka en och en halv veckas kortare arbetstid per år.
- Det är en klar framgång för oss, säger Ulf Åkesson, arbetsrättsexpert på Sif.
Förkortningen ska föras till en tidbank och tas ut antingen i form av ledighet, kontant betalning eller en pensionspremie.
Nytt är att upp till 200 timmar av den tid som tas ut som betald ledighet återförs som tillgänglig övertid. Därigenom ökar möjligheten att jobba övertid markant. Liksom tidigare gäller att man får jobba 150 timmar övertid per år när "särskilda skäl föreligger". Dessutom kan när "synnerliga skäl föreligger" 75 timmar plus ytterligare 75 timmar tas ut efter överenskommelse mellan arbetsgivare och fackklubb.
Tidigare har, utöver detta, 75 av de övertidstimmar som ersatts med kompensationsledigt fått återföras till övertidsutrymmet. Sammanlagt har det inneburit att man kunnat arbeta som mest 375 timmar övertid per år.
Det nya avtalet innebär att den sistnämna posten, uttagen ledighet som ger möjlighet att arbeta övertid, ökar med 125 timmar per år.
Enligt Ulf Åkesson har den nya varianten kommit till för att få anställda att ta ut sina sparade timmar som ledighet.
Han menar vidare att det inte handlar om att öppna dörren för att tjänstemännen ska arbeta över mer än de redan gör. Sif har tidigare aktivt slagits för att minska övertidsarbetet, framförallt av hälsoskäl.
- Jag värjer mig mot att man så blixtsnabbt talar om ökade övertidsmöjligheter. Man arbetar inte mer, den faktiska arbetstiden ökar inte. Det är det som är intressant om man ser det ur ett skyddsperspektiv, säger Ulf Åkesson.
Han påpekar att det dessutom finns stupstockar inlagda i avtalet. En viktig sådan är att klubben alltid kan begära förhandling om arbetstidens förläggning. I normalfallet gäller att den genomsnittliga arbetstiden, inklusive övertid, inte får överstiga 48 timmar i veckan sett till ett helt år. Kommer inte fack och arbetsgivare överens gäller i stället en beräkningsperiod på sex veckor.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.