Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nya avtalet ger möjligheter till mer övertid

Kortare arbetstid, men också möjlighet att jobba mer övertid. I det nya teknikavtalet ökar det maximala övertidsutrymmet från 375 till 500 timmar per år.<br />
Publicerad
Tjänstemännen får sammanlagt ungefär 9 timmars kortare arbetstid per år under den treåriga avtalsperioden. Tillsammans med tidigare arbetstidsförkortningar innebär det att man kommer upp i 82 minuter kortare arbetstid per vecka, motsvarande cirka en och en halv veckas kortare arbetstid per år.
- Det är en klar framgång för oss, säger Ulf Åkesson, arbetsrättsexpert på Sif.
Förkortningen ska föras till en tidbank och tas ut antingen i form av ledighet, kontant betalning eller en pensionspremie.
Nytt är att upp till 200 timmar av den tid som tas ut som betald ledighet återförs som tillgänglig övertid. Därigenom ökar möjligheten att jobba övertid markant. Liksom tidigare gäller att man får jobba 150 timmar övertid per år när "särskilda skäl föreligger". Dessutom kan när "synnerliga skäl föreligger" 75 timmar plus ytterligare 75 timmar tas ut efter överenskommelse mellan arbetsgivare och fackklubb.
Tidigare har, utöver detta, 75 av de övertidstimmar som ersatts med kompensationsledigt fått återföras till övertidsutrymmet. Sammanlagt har det inneburit att man kunnat arbeta som mest 375 timmar övertid per år.
Det nya avtalet innebär att den sistnämna posten, uttagen ledighet som ger möjlighet att arbeta övertid, ökar med 125 timmar per år.
Enligt Ulf Åkesson har den nya varianten kommit till för att få anställda att ta ut sina sparade timmar som ledighet.
Han menar vidare att det inte handlar om att öppna dörren för att tjänstemännen ska arbeta över mer än de redan gör. Sif har tidigare aktivt slagits för att minska övertidsarbetet, framförallt av hälsoskäl.
- Jag värjer mig mot att man så blixtsnabbt talar om ökade övertidsmöjligheter. Man arbetar inte mer, den faktiska arbetstiden ökar inte. Det är det som är intressant om man ser det ur ett skyddsperspektiv, säger Ulf Åkesson.
Han påpekar att det dessutom finns stupstockar inlagda i avtalet. En viktig sådan är att klubben alltid kan begära förhandling om arbetstidens förläggning. I normalfallet gäller att den genomsnittliga arbetstiden, inklusive övertid, inte får överstiga 48 timmar i veckan sett till ett helt år. Kommer inte fack och arbetsgivare överens gäller i stället en beräkningsperiod på sex veckor.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.