Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nattjobb på SOS Alarm: kortare arbetstid och större arbetsro

Kontorstider är inget för teamcheferna Louise Joensuu och AnnaKajsa Gullberg Dahl på SOS Alarm. De har testat och valt bort att jobba så kallade raka veckor.
Johanna Rovira Publicerad
Hundpromenad i snöigt landskap – nattarbete på SOS Alarm ger tid över för privatliv och återhämtning.  Motivering:
Nattarbetet på SOS Alarm ger mer flexibilitet i vardagen – och tid för livet utanför jobbet, som för AnnaKajsa Gullberg Dahl och hennes hundar. Foto: Per Knutsson

– Egentligen borde jag ha sovit nu. 

Louise nattjobb i Örebro
Louise Joensuu. Foto: Privat

Louise Joensuu, operatör och teamchef på SOS Alarm i Örebro, började jobba 21.30 kvällen innan. Hon slutade sitt pass vid sju och brukar normalt somna före klockan åtta, då vi andra äter frukost eller precis slagit på datorn på jobbet. Sedan brukar hon sova tills majoriteten av alla tjänstemän börjar snegla på klockan och räkna minuterna tills det är dags att packa ihop för dagen. 

– Jag har jobbat så här i två år nu. Innan dess jobbade jag raka veckor i åtta år. Det var hemskt. Nu efteråt förstår jag inte hur jag stod ut. Jag gillar verkligen inte att gå upp på morgonen, säger Louise Joensuu. 

Nattjobb på SOS Alarm ger arbetsro och större ansvar

Även hennes kollega, AnnaKajsa Gullberg Dahl, som är klubbordförande på SOS alarm i Örebro bekänner att hon fungerar bättre nattetid. 

– Jag har alltid aktivt sökt mig till skiftarbete, och tidigare jobbat både inom industrin och på äldreboende. På natten är verksamheten här på SOS Alarm nedkokad till ren kärnverksamhet. Det krävs lite mer kreativitet av oss nattjobbare; det är upp till oss att lösa problem som dyker upp, vilket också innebär ett större ansvar – på gott och ont. 

Fast mest gott, hävdar båda två. Stämningen är bättre, arbetsron större även när belastningen är hög, utmaningarna roligare och veckoarbetstiden kortare. Gör man mycket nätter kommer man ner i 30-timmarsvecka enligt det lokala avtalet. 

Som om inte det var nog tillkommer extrapengarna för obekväm arbetstid som inte är fy skam. Samt mer ”luft i livet”. 

– Det jag uppskattar mest är luftigheten i schemat. Jag kan vara ledig nio dagar i stöten och dra i väg på en charterresa utan att behöva ta ut semester, säger Louise Joensuu, men erkänner i nästa sekund att just den möjligheten har hon bara utnyttjat en gång. 

– Jag förstår faktiskt inte hur folk som jobbar kontorstid får ihop sina liv. Banken, läkartider, frisörtider och hundarna. Vi slipper ju anlita hundvakt tack vare att jag jobbar natt, säger AnnaKajsa Gullberg Dahl. 

Kritik mot fackets syn på skiftarbete

I den andra vågskålen läggs en viss känsla av sårbarhet i avsaknad av en chef. Och folk i ens omgivning som av okunskap inbillar sig att man är ledig bara för att man är hemma från jobbet och har synpunkter på att man sover bort sina liv. 

Den oförståelsen återfinns dessvärre hos samtliga som är inkörda på att vara aktiva dagtid, anser AnnaKajsa Gullberg Dahl. Även det egna fackförbundet. 

– Vi har ett förbund som inte förstår skiftarbete och har sämre kunskap om det än de LO-förbund som traditionellt organiserar nattjobbare och skiftarbetare, säger hon. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.