Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Modevisning i protest mot textilarbetarnas villkor

Kampanjen Rena kläder ordnade en modevisning mot modeindustrin. Mitt i Stockholm i slutet av oktober. Speakern berättade inte om snitt och material utan om villkoren för textilarbetare.
Publicerad
Aktionen var riktad mot PPR, Pinault-Printemps-Redoute. Ett franskt företag som inte bemödar sig om att fylla ILO:s krav på fackliga och mänskliga rättigheter. Företaget äger märken som Gucci och Yves Saint Laurent men också postorderfirmorna Ellos, Josefsson och La Redoute.
Alla uppmanades ta sitt ansvar. PPR borde ta ansvar för arbetsförhållandena, fackförbund som LO och TCO borde sätta press på moderföretag. Konsumenterna slutligen borde på ställen där vi köper våra kläder ta reda på under vilka villkor de produceras.
Ute på Norrmalmstorg gick modeller i kläder som skulle ha kunnat tillverkas på olika platser i världen där modeindustrin exploaterar sina anställda. Plaggen var lånade från en Second hand-butik men "skulle ha kunnat vara gjorda" i Tirupur i Indien. Där är timlönen mindre än en krona, under laglig miniminivå. Arbetsdagen är 13 timmar och arbetsveckan sex dagar. På ögruppen Saipan i Stilla havet är arbetarna tvungna att skriva på ett kontrakt där de förbinder sig att inte kräva högre lön, inte bli kära, inte bli gravida, inte gifta sig och inte ägna sig åt religiös eller politisk aktivitet.
I Indiana i USA hotas och trakasseras arbetare som går med i facket. Hälften av de anställda tillhör en etnisk minoritet och 70 procent är kvinnor.
Kampanjen Rena kläder har funnits i Europa sedan 1989 och i Sverige sedan 1998. Bakom den står bland annat Industrifacket, Handelsanställdas förbund, Rättviseakademin och Svenska kyrkans unga.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.