Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Mer jobb med flexibel arbetstid

Visst låter det lockande att själv få bestämma var och när du vill jobba? Men tro inte att du kommer få mer tid för familj och vänner. Nej, flexibla arbetstider gör tvärtom att vi jobbar mer.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Fria arbetstider innebär inte mer frihet utan tvärtom fler arbetstimmar. Colourbox

Det blir allt vanligare att anställda får mer frihet över hur de lägger upp arbetsdagen. Ungefär 17 procent av alla anställda inom EU har flexibla arbetstider, och kan – i viss mån - välja när deras arbetsdag börjar och slutar. I Storbritannien har så många som en tredjedel av alla arbetstagare rätt att flexa.

Trots att många förknippar flexibla arbetstider med större frihet, arbetar de som har större kontroll över sitt eget arbetsschema fler timmar och mer övertid än de med mindre kontroll. Det skriver forskare i vetenskapstidskriften The Conversation.

Även när forskarna tog hänsyn till andra faktorer, som position och arbetsuppgifter, jobbade de med flextid mer. Studien visar dessutom att ju högre grad av självstyre, desto fler arbetstimmar.

Resultaten kan, enligt forskarna, bland annat bero på att medarbetare ser friheten som en gåva från sina arbetsgivare och visar tacksamhet genom att jobba hårdare samtidigt som de vill visa att de kan hantera ansvaret. Den utsuddade gränsen mellan jobb och fritid kan också bidra.

Forskarna poängterar dock att flexibla arbetstider inte nödvändigtvis behöver vara dåligt utan att det för många faktiskt underlättar balansen mellan arbete och fritid. För att komma tillrätta med problemet förespråkar artikelförfattarna lagar och regler som försvarar ”rätten att koppla ned”, likt den reglering som finns i Frankrike.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.