Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Lågt förtroende för facket

TCO-medlemmarnas förtroende för facket är betydligt lägre än bland medlemmar i LO och Saco, enligt en färsk undersökning från Unionkonsult.
Publicerad
Allmänhetens förtroende för de fackliga organisationerna har varit lågt i de mätningar som gjorts sedan 1986 av Göteborgs universitet. Facket har där hamnat på bottenplats tillsammans med EU-institutionerna, de politiska partierna och kommunstyrelserna. I topp har följande legat: universiteten, sjukvården, polisen, radio-tv och kungahuset.
I 2001 års mätning hade två av tio svenskar stort förtroende för facket. Dubbelt så många hade litet förtroende.
Unionkonsult, ett företag som drivs av personer med ett förflutet i både fackföreningsrörelsen och regeringen, lät i februari Temo intervjua 1 000 personer om deras förtroende - som medlemmar - för facket på olika nivåer. Drygt hälften av dem som är medlemmar i LO och Saco svarar att de har stort förtroende för facket på den egna arbetsplatsen. Men TCO-medlemmarna går på tvärs. Endast 41 procent hyser stort förtroende, och 54 procent har litet förtroende.
Samma bild ger de intervjuade av relationen till det egna fackförbundet. LO- och Saco-medlemmarna är övervägande positiva, medan 43 procent av TCO-arna har stort förtroende för sitt fackförbund.
När det gäller medlemmarnas förtroende för sin fackliga centralorganisation väger det jämnt mellan stort och litet förtroende hos arbetarna (48 procent), medan tjänstemännen är splittrade. 35 procent har stort förtroende för TCO och 46 procent för Saco.
Förtroendet är större bland män än bland kvinnor, och yngre (under 30 år) har större tilltro till facket än äldre (60 år och mer).
När Siftidningen 2001 ställde frågan om "förtroendet för din fackliga organisation" till ett slumpmässigt urval Sifmedlemmar svarade 15 procent att de har stort förtroende och lika många litet. Majoriteten, 66 procent, svarade "varken stort eller litet förtroende".

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.