Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Lågt förtroende för facket

TCO-medlemmarnas förtroende för facket är betydligt lägre än bland medlemmar i LO och Saco, enligt en färsk undersökning från Unionkonsult.
Publicerad
Allmänhetens förtroende för de fackliga organisationerna har varit lågt i de mätningar som gjorts sedan 1986 av Göteborgs universitet. Facket har där hamnat på bottenplats tillsammans med EU-institutionerna, de politiska partierna och kommunstyrelserna. I topp har följande legat: universiteten, sjukvården, polisen, radio-tv och kungahuset.
I 2001 års mätning hade två av tio svenskar stort förtroende för facket. Dubbelt så många hade litet förtroende.
Unionkonsult, ett företag som drivs av personer med ett förflutet i både fackföreningsrörelsen och regeringen, lät i februari Temo intervjua 1 000 personer om deras förtroende - som medlemmar - för facket på olika nivåer. Drygt hälften av dem som är medlemmar i LO och Saco svarar att de har stort förtroende för facket på den egna arbetsplatsen. Men TCO-medlemmarna går på tvärs. Endast 41 procent hyser stort förtroende, och 54 procent har litet förtroende.
Samma bild ger de intervjuade av relationen till det egna fackförbundet. LO- och Saco-medlemmarna är övervägande positiva, medan 43 procent av TCO-arna har stort förtroende för sitt fackförbund.
När det gäller medlemmarnas förtroende för sin fackliga centralorganisation väger det jämnt mellan stort och litet förtroende hos arbetarna (48 procent), medan tjänstemännen är splittrade. 35 procent har stort förtroende för TCO och 46 procent för Saco.
Förtroendet är större bland män än bland kvinnor, och yngre (under 30 år) har större tilltro till facket än äldre (60 år och mer).
När Siftidningen 2001 ställde frågan om "förtroendet för din fackliga organisation" till ett slumpmässigt urval Sifmedlemmar svarade 15 procent att de har stort förtroende och lika många litet. Majoriteten, 66 procent, svarade "varken stort eller litet förtroende".

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.