Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Lågt förtroende för facket

TCO-medlemmarnas förtroende för facket är betydligt lägre än bland medlemmar i LO och Saco, enligt en färsk undersökning från Unionkonsult.
Publicerad
Allmänhetens förtroende för de fackliga organisationerna har varit lågt i de mätningar som gjorts sedan 1986 av Göteborgs universitet. Facket har där hamnat på bottenplats tillsammans med EU-institutionerna, de politiska partierna och kommunstyrelserna. I topp har följande legat: universiteten, sjukvården, polisen, radio-tv och kungahuset.
I 2001 års mätning hade två av tio svenskar stort förtroende för facket. Dubbelt så många hade litet förtroende.
Unionkonsult, ett företag som drivs av personer med ett förflutet i både fackföreningsrörelsen och regeringen, lät i februari Temo intervjua 1 000 personer om deras förtroende - som medlemmar - för facket på olika nivåer. Drygt hälften av dem som är medlemmar i LO och Saco svarar att de har stort förtroende för facket på den egna arbetsplatsen. Men TCO-medlemmarna går på tvärs. Endast 41 procent hyser stort förtroende, och 54 procent har litet förtroende.
Samma bild ger de intervjuade av relationen till det egna fackförbundet. LO- och Saco-medlemmarna är övervägande positiva, medan 43 procent av TCO-arna har stort förtroende för sitt fackförbund.
När det gäller medlemmarnas förtroende för sin fackliga centralorganisation väger det jämnt mellan stort och litet förtroende hos arbetarna (48 procent), medan tjänstemännen är splittrade. 35 procent har stort förtroende för TCO och 46 procent för Saco.
Förtroendet är större bland män än bland kvinnor, och yngre (under 30 år) har större tilltro till facket än äldre (60 år och mer).
När Siftidningen 2001 ställde frågan om "förtroendet för din fackliga organisation" till ett slumpmässigt urval Sifmedlemmar svarade 15 procent att de har stort förtroende och lika många litet. Majoriteten, 66 procent, svarade "varken stort eller litet förtroende".

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.