Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Känslan av övervakning ofta illa nog

På Fredriks arbetsplats infördes ett kodlås i portarna strax efter att hemmajobb förbjöds. Det som tidigare byggde på förtroende och flex blev uppstyrt och registrerat. "Känslan är att man inte längre är betrodd", säger Fredrik. Att den känslan uppstår kan vara illa nog.
Gabriella Westberg Publicerad
Jeff Chiu/AP/TT
När allt mer data samlas in och sparas uppstår nya problem. Möjligheten att logga anställdas arbetstid och närvaro kan vara lockande för den som har i uppgift att effektivisera verksamheten. Men krockar lätt med den typ av management som bygger på förtroende och flexibilitet. (Mannen på bilden är inte Fredrik i texten.) Jeff Chiu/AP/TT

Fredrik är UX-designer på ett IT-bolag i norra Sverige. Som många andra i hans bransch jobbar han på förtroendetid, eller så kallad "ROWE" (Result Only Work Environment), som innebär att de anställda får betalt utifrån resultat snarare än antalet arbetade timmar. Det har fungerat bra och bolagets resultat har varit ”kanon”, berättar Fredrik.

Därför kom det som en överraskning när Fredrik efter sitt senaste lönesamtal fick besked att han inte längre får ta med sig jobb hem. Allt arbete ska hädanefter utföras från kontoret, meddelade Fredriks chef. Det är fortfarande flextider som gäller, det spelar ingen roll när på dygnet Fredrik och hans kollegor jobbar, men det ska ske från kontoret.

- Det drabbar kanske inte alla lika mycket, men för mig som har familj blir det ju svårt. Om jag måste gå tidigt för att hämta på dagis, kan jag inte ta igen det genom att jobba någon timme hemifrån på kvällen när barnen somnat.  Då måste jag alltså åka tillbaka in till kontoret!

Arbetsgivaren motiverade det med att familj och tv stör för mycket när man jobbar hemifrån, vilket också kom som en överraskning för Fredrik.

Strax efter att den nya regeln införts infördes kodlås på dörrarna till kontoret, och alla fick individuella koder. Medarbetarna fick ingen information om varför det nya systemet infördes. Fredrik och hans kollegor har egentligen inga belägg för att arbetstiderna därmed loggas, men kan ändå inte låta bli att lägga ihop två och två.

- Vi har alla en känsla av att vara övervakade. Arbetsgivaren har ju data på när vi går in och ut genom porten. Och det har resulterat i att vi fokuserar mer på att vara på plats än att göra ett bra jobb. Känslan är att man inte längre är betrodd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.