Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Ja från Sif till fusion med HTF

Sifs förbundsstyrelse har i dag beslutat att förorda ett samgående med HTF från 1 januari 2008. Personalminskningar ska ske under trygga former, helst utan uppsägningar.<br />
Publicerad
Det var i december förra året som de båda fackförbundens styrelser enades om att inleda en förstudie med sikte på att bilda ett helt nytt förbund på den privata arbetsmarknaden. Efter denna studie och en rad rapporter om ekonomi, demokrati och en gemensam facklig vision har nu Sifs styrelse enhälligt sagt ja till en fusion.
- Reaktionerna från medlemmar och förtroendevalda har varit positiva. Vi ser stora möjligheter till ökad medlemsnytta genom bättre service och större närhet till medlemmen, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.
Även HTF-styrelsen väntas säga ja i nästa vecka. Därefter kommer frågan upp på förbundens kongresser i oktober respektive november. Ett klartecken då leder vidare till ett definitivt beslut på parallella extrakongresser hösten 2007.
Personalrepresentanterna i Sifstyrelsen villkorade under sammanträdet sitt stöd till samgåendet med att kräva trygghet för de anställda i omställningen. De hade oroats av räkneexempel i en ekonomirapport om en förväntad rationalisering på minst 100 tjänster av ca 1 000 i det nya förbundet.
Personalen fick inga garantier mot uppsägningar, däremot gjorde förbundsstyrelsen ett kraftfullt uttalande i ett tillägg till beslutet:
"att förbundskansliet tar fram ett program för omställning av de anställda. Detta ska vara förhandlat och klart före extrakongressen i november 2006. Förbundsstyrelsens uppfattning är att samgåendet ej ska innebära försämringar av i dag gällande villkor och anställningstrygghet för de anställda."
Förberedelserna för ett sådant paket har redan inletts.
Starten för det nya tjänstemannafacket är planerad till 1 januari 2008. Det skulle få 520 000 medlemmar spridda över 75 000 arbetsplatser i privata näringslivet.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland