Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

ILO-kritik mot svensk pensionslag

Den nya lagen om flexibel pensionsålder underkänns av ILO. Lagen får inte åsidosätta ingångna fackliga avtal, fastslår FN:s organ för arbetslivsfrågor.
Publicerad
Ärendet handlar om en ändring av lagen om anställningsskydd (las) som trädde i kraft 2003.
Lagändringen förbjuder retroaktivt alla kollektivavtalsuppgörelser, som inte ger alla rätt att arbeta fram till 67 årsålder.
Regeringen motiverade lagändringen med att det måste vara möjligt att skaffa sig en större pension genom att förvärvsarbeta längre än 65 år. Denna rätt ger inte kollektivavtalen.
TCO och LO anmälde regeringen till ILO. TCO säger sig också vara för en flexibel pensionsålder. Men man protesterar mot en lag som ogiltigförklarar träffade kollektivavtal.
- Det är principen vi vänder oss emot, säger TCO-ordföranden Sture Nordh.
- Man kan inte stifta lagar som upphäver ingångna avtal som redan är träffade, menar Sture Nordh. Det är en form av retotroaktiv lagstiftning.
- Det är helt enkelt så att med det nya pensionssystemet upptäckte man att många av dem som skulle gå i pension vid 65 inte fick tillräcklig ekonomi för det. Fint, sa man då. Då låter vi dem jobba till 67. men man tog inte hänsyn till hur det påverkade fackliga avtal, säger Sture Nordh.
ILO:s beslut är inte tvingande. Men Sverige har åtagit sig att följa det som ILO beslutar.
- Och det skulle se mycket illa ut om Sverige som i andra sammanhang hävdar folkrätten inte rättar sig efter vad FN beslutar, säger Sture Nordh.
Arbetslivsminister Hans Karlsson säger att regeringen tar ILO:s kritik på största allvar, och att dialog ska upprättas med arbetsmarknadens parter.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.