Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

ILO-kritik mot svensk pensionslag

Den nya lagen om flexibel pensionsålder underkänns av ILO. Lagen får inte åsidosätta ingångna fackliga avtal, fastslår FN:s organ för arbetslivsfrågor.
Publicerad
Ärendet handlar om en ändring av lagen om anställningsskydd (las) som trädde i kraft 2003.
Lagändringen förbjuder retroaktivt alla kollektivavtalsuppgörelser, som inte ger alla rätt att arbeta fram till 67 årsålder.
Regeringen motiverade lagändringen med att det måste vara möjligt att skaffa sig en större pension genom att förvärvsarbeta längre än 65 år. Denna rätt ger inte kollektivavtalen.
TCO och LO anmälde regeringen till ILO. TCO säger sig också vara för en flexibel pensionsålder. Men man protesterar mot en lag som ogiltigförklarar träffade kollektivavtal.
- Det är principen vi vänder oss emot, säger TCO-ordföranden Sture Nordh.
- Man kan inte stifta lagar som upphäver ingångna avtal som redan är träffade, menar Sture Nordh. Det är en form av retotroaktiv lagstiftning.
- Det är helt enkelt så att med det nya pensionssystemet upptäckte man att många av dem som skulle gå i pension vid 65 inte fick tillräcklig ekonomi för det. Fint, sa man då. Då låter vi dem jobba till 67. men man tog inte hänsyn till hur det påverkade fackliga avtal, säger Sture Nordh.
ILO:s beslut är inte tvingande. Men Sverige har åtagit sig att följa det som ILO beslutar.
- Och det skulle se mycket illa ut om Sverige som i andra sammanhang hävdar folkrätten inte rättar sig efter vad FN beslutar, säger Sture Nordh.
Arbetslivsminister Hans Karlsson säger att regeringen tar ILO:s kritik på största allvar, och att dialog ska upprättas med arbetsmarknadens parter.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.