Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

IBM:s arbetstidslösning kan vara avtalsbrott

Den lokala överenskommelse som IBM vill driva igenom, som bland annat innebär att en gammal arbetstidsförkortning försvinner, bryter mot det centrala avtalet. Anledningen är att man kan förlora inarbetade timmar från ett år till ett annat.
Publicerad
Vid ett medlemsmöte på IBM i Kista kunde Sifs ombudsman Michael Pannagel meddela att klubben inte kan gå med på det lokala avtal som företaget vill ha. Om det är han och Teknikarbetsgivarna överens. Lokala avtal får nämligen inte i något avseende vara en försämring jämfört med det centrala.
Arbetstidsförkortningen är en het potatis på IBM. I tre avtalsrörelser har man centralt kommit överens om att anställda ska kunna arbeta mindre. I alla tre omgångarna har IBM valt att säga upp lokala avtal om arbetstidsförkortning innan man genomför det centrala avtalets bestämmelser. Så också i år. Nu vill företaget under tre år fasa ut de så kallade IBM-dagarna, motsvarande 40 timmar per år. Samtidigt vill man öka det möjliga antalet timmar att spara från ett år till nästa, från 8 till 16 timmar. De inarbetade timmar den anställde inte tar ut som överstiger 16 försvinner utan kompensation, enligt företagets förslag.
- I det centrala avtalet får man välja om arbetstidsförkortningen ska tas ut i tid, pengar eller pensionsavsättningar. Otroligt mycket tid går förlorad om det här genomförs, och det sparar företaget pengar på, säger Michael Pannagel.
Det var upprörda känslor på Sifklubbens medlemsmöte i går. En handuppräckning visar att majoriteten varit med om att förlora uppemot 20 inarbetade timmar något år, på grund av avtalets regler om att bara åtta timmar får sparas över årsskiftet.
- Någon gång måste vi visa att det får vara nog, Det har varit så många försämringar under flera års tid, säger en medlem.
En annan medlem deltar på telefon:
- Vill de göra sig omöjliga med sina anställda får de göra det. Vi får vara så omständliga och omöjliga det går. Jag är så förbannad att jag inte kan sitta stilla. Jag vankar omkring här.
Medlemmarna är eniga om att det är det centrala avtalet som får gälla, såvida inte företaget kommer med ett sockrat erbjudande.
- Men då måste det vara rejält mycket bättre. Det här är en principsak.
På torsdag ska de centrala parterna, Sif och Teknikföretagen, träffas igen för överläggningar.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.