Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här får du jobba när du vill

Det finns inget självändamål med att jobba 9–17. Det viktiga är att man når resultat – inte när det sker. Det insåg man på Invise. Här bestämmer du själv när du vill arbeta.
Niklas Hallstedt Publicerad 15 november 2017, kl 10:54
Fredrik Stehn
Fredrik Stehn

När vi träffar bolagets vd och medgrundare Camilla Agardh på kontoret i Stockholm är hon tydlig med att fria arbetstider är bra affärsmässigt samtidigt som det ger medarbetarna möjlighet att själva planera sin tid och därmed må bättre.

– Det går ofta hand i hand. Mår våra medarbetare bra och jobbar när de är som effektivast når också bolaget bättre resultat. Det här handlar inte om att vi ska vara nya och sköna, utan det finns ett tydligt syfte.

När Camilla Agardh var ny som chef kände hon sig tvungen att säga till om någon kom sent på morgonen, men det var inte en roll hon kände sig bekväm med. Själv kunde hon ju komma och gå som det passade henne, varför skulle inte de anställda kunna göra på samma sätt?

Det var inte ett helt självklart steg. Som chef skulle hon tvingas släppa på kontrollen. Om inte de anställda var på kontoret vissa bestämda tider – hur skulle hon veta att de arbetade?

På Invise började man försiktigt: alla var tvungna att vara på plats mellan klockan 10 och 14. I övrigt var det fritt, så länge man jobbade sina 40 timmar i veckan. Resultatet blev så pass lyckat att de redan efter några månader gick vidare och släppte hela veckan fri.

I dag kan de anställda jobba när och var de vill. Fast måndagsmötet bör alla vara med på. Och det finns även andra realiteter man måste anpassa sig till: kunderna finns i allmänhet på plats dagtid och kollegor kan ha önskemål om mötestider. Och, kanske viktigast av allt, deadlines måste hållas.

Säljaren Marcus Lindgren, som har varit på Invise i ett halvår, ser bara fördelar när han jämför med sitt tidigare jobb.

– Där fanns inte samma flexibilitet. Jag kunde ha varit på affärsresa i Asien och kommit hem på kvällen, dagen efter var jag tvungen att vara på kontoret klockan nio eftersom det var så det skulle vara.

Han ser även en annan poäng med arbetstiderna.

– Man måste lita på varandra. Det går inte att titta snett på kollegor som går hem tidigt på eftermiddagen. Det främjar öppenheten, vi växer som människor, säger Marcus Lindgren.

Teoretiskt går det att jobba stenhårt två dygn i sträck och ta ledigt resten av veckan. Det är dock inget som företaget rekommenderar, och inte heller något som någon anställd gör. Däremot finns det anställda som ibland föredrar att jobba nattetid eller några timmar på helgen.

De allra flesta jobbar dock ganska ”vanliga” tider, men anpassar det till personliga önskemål, och väljer att i första hand sitta på kontoret.

Man måste lita på varandra – Det främjar öppenheten, vi växer som människor

Somliga kommer tidigt. Elias Holm, marketing automation specialist, är nyligen tillbaka från föräldraledigheten. Som småbarnsförälder passar systemet honom perfekt. Han kommer till jobbet redan klockan sju på morgonen och kan därmed hämta tidigare på dagis. Kör det ihop sig med bvc-besök och annat kan han lämna jobbet tidigare utan att känna stress för att han måste tillbaka.

– De flesta jobb har ju något slags flextid, men här behöver man inte rapportera i något system när man går och kommer. Det är lite mer frihet under ansvar, man blir betraktad som vuxen.

Andra väljer att börja lite senare än normalt och i stället sitta kvar på kvällen när de andra gått hem. Sanna Everskog Lund, som även hon jobbar med marketing automation, tillhör de morgontrötta. Ofta dyker hon upp vid tiotiden, ibland blir det först efter lunch.

– På mitt förra jobb började jag klockan åtta på morgonen och var ineffektiv i en och en halv timme. Här är jag effektiv redan från början. En del av mitt jobb är dessutom att vara kreativ, och kreativiteten kommer oftast på kvällen. Då är det skönt att sitta här när kollegorna har gått hem och kunderna slutat ringa.

En annan sak som är bra med fria arbetstider är att hon aldrig behöver kolla med chefen om hon behöver springa ut på ärenden.

– Jag har aldrig varit på en arbetsplats där man litar så mycket på de anställda, man känner sig inte övervakad. Det höjer motivationen.

Nu har det gått tre år sedan fria arbetstider infördes och vd:n Camilla Agardh ser enbart fördelar. Invise har fått nöjdare anställda som presterar bättre. Systemet främjar hälsa och arbetsglädje, något som i sin tur ökar produktiviteten.

– Vi har förståelse för att människor fungerar på olika sätt och att man presterar olika bra vid olika tider på dygnet. Och vi har en förståelse för att jobbet inte är allt i livet. Vi tycker inte att man ska behöva komma hem helt slut. Vi tycker tvärtom att man ska komma hit och få energi som man kan ta med sig hem.

Invise har omkring 25 anställda, men är i stadig tillväxt. Men även om företaget skulle ha 500 anställda skulle arbetssättet med fria arbetstider fungera, anser Camilla Agardh.

– Ja, om ledarskapet är rätt och varje person vet vad som förväntas. Det viktiga är att man som ledare inte kontrollerar för mycket – det dödar kreativiteten och motivationen.

Det finns ytterligare en positiv effekt av arbetstidssystemet. Det har fått fler att söka sig till Invise, intygar Fredrik Fernström, som är medgrundare till bolaget.

– Men det är ingen pr-grej för oss, det primära är att folk ska må bra och få förutsättningar att göra ett bättre jobb. Men det är klart att det finns ett signalvärde i att vi har fria arbetstider, det säger något om oss som företag. Jag vill tro att vårt synsätt på vad arbete innebär skiljer sig från många andras, vi jobbar här tillsammans för att vi brinner för det vi gör. Det kan låta klyschigt, men passion kan inte regleras inom ramarna för arbetstider.

TVÅ ANDRA ARBETSTIDSFORMER

FASTA ARBETSTIDER
Extra betalning i form av till exempel övertid, jourtid och beredskap regleras i kollektivavtal. Finns inte kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om ersättning.

FLEXTID
Du kan välja hur du vill förlägga din arbetstid i början och slutet av arbetsdagen, inom en viss tidsram. Det kan exempelvis vara mellan klockan 7 och 9 samt klockan 16 och 18. Flextid kan inte användas för att ersätta övertid.

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.