Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Glupsk igelkott saboterade semestern

Ola Rennstam, Tävlingsredaktör Ola Rennstam Publicerad

igelkottCykelsemestern på Åland blev inte den trivsamma upplevelse som Max Årnemo hade förväntat sig. Tack vare ett ihållande regn och en hungrig igelkott. 

I de relativt höga tonåren skulle jag och min, redan från första klass, bästa vän Johan ut på ett riktigt äventyr. Vi hade bestämt oss för att cykelsemestra på Åland med tält och mat.

Allt packades omsorgsfullt och cyklarna lastades på båten, vädret var mulet och vinden tilltog. Båtfärden gick bra och vi såg fram emot ett äventyr runt ön. Cyklarna rullades av båten, en regndroppe eller två träffade oss i ansiktet, men fulla av entusiasm kastade vi oss iväg efter vår rutt på kartan. Efter några meter hade solen redan försvunnit helt och regnet tilltog. Regnkläder på! Blöta cyklade vi vidare, kollade på lite saker efter vägen och fikade och åt. Tältuppsättningen gick bra och vi skulle få fyra dygn av härligt friluftsliv - trodde vi ja...

Solen lös med sin frånvaro, regnskurarna duggade allt tätare och kylan bet i händer och ansikte trots att det var mitt i sommaren. Under våra dagar såg vi aldrig var solen ens var. På dagarna var det bara lite ljusare. Vi kortade av rutten då humöret till sist tröt och bestämde oss för att spendera sista natten nära båten. Campingen i Mariehamn låg väldigt nära och vi hade laddat med lite extra god frukost: rökt korv, ost, smörgåsar och varm dryck.

På natten väcktes vi av ett fnysande ljud nära oss i tältet. Bökande och smaskande ljud hördes i yttertältet. Ficklampa fram - och där smaskade en igelkott upp det sista vi såg fram emot på vår eländiga semester. Rökt korv gillas tydligen, men nu var måttet rågat! Han stack oss när vi försökte putta iväg honom. Tillslut fick vi (väldigt försiktigt) sticka tillbaka med en gaffel i rumpan. Igelkotten gav upp, men den sista maten var borta.

Morgonens bestyr var att, hungriga, packa ihop allt och snarast ställa oss att vänta på båten. Vi skulle hem snabbare än kvickt! Min kompis svor att han aldrig skulle cykla igen, vilket han verkar ha hållit. Det är mest bil som gäller. Dessutom flyttade han till soligare plats i USA och bor där nu med fru och barn. Undrar om han tar med familjen på camping ibland. . .   ;)

Max Årnemo, Örebro

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland

Arbetstid

Spanien inför lag om kortare arbetsvecka

Spanien slopar 40-timmarsvecka. Senast från och med årsskiftet ska samtliga anställda i Spanien jobba max 37,5 timmar i veckan enligt ett lagförslag som lämnas till parlamentet.
Johanna Rovira Publicerad 9 maj 2025, kl 11:11
Spanien som kommer att bli bättre tack vare förkortningen av arbetstiden enligt spanska arbetsmarknadsminister Yolanda Diaz. Foto: Paul White/TT

Många spanska löntagare har redan i dag kortare arbetstid tack vare sina kollektivavtal, men allra senast från årsskiftet kommer resterande 12, 5 miljoner, (vilket motsvarar cirka 70 procent av arbetskraften), att få en halvtimmes kortare arbetsdag med bibehållen lön , enligt bland annat tidningen ElDiario.  

– I dag moderniserar vi spanska företag och hjälper folk att bli lite lyckligare, säger Yolanda Díaz, andre vicepresident och arbetsmarknadsminister i Spanien, enligt tidningen As.

Spanien blir därmed det tredje EU-landet som har en lagstadgad arbetsvecka på färre än 40 timmar. De andra två länderna är Frankrike, där veckoarbetstiden är 35 timmar och Belgien där löntagare får jobba max 38 timmar i veckan.  

Lagförslaget, som godkändes av regeringen i tisdags, kom till genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadsministeriet och facken i Spanien. Facken har  lovat att mobilisera sig om förslaget stöter på patrull i det spanska parlamentet.