Övertid är tänkt att vara ett undantag, en nödlösning att ta till när något oförutsett och oplanerat inträffar, men har kommit att bli norm. Unionen räknar med att så många som fyra av tio medlemmar har bytt bort sin övertid, vanligtvis mot en extra semestervecka och högre lön.

- Det kan skilja sig ganska mycket mellan olika branscher, säger Patrik Pedersen, avtalsexpert på Unionen.

I rena siffror så brukar det vara en dålig deal att byta bort sin övertid. Jobbar man till exempel 100 timmar övertid per år motsvarar det mer än två och en halv veckas extra semester. Ändå är övertidsbytarna hyfsat nöjda med sitt byte eftersom det ligger annat än rent materiella värden i potten. Friheten att kunna flexa, att själv bestämma när och var man utför jobbet värderas väldigt högt, visar undersökningar.

-  Värdet av en extra semestervecka är högst individuellt. Men mitt råd är att man som nyanställd bör vänta något år innan man byter bort den vanliga övertidsersättningen, så man vet hur mycket tid det handlar om, säger Patrik Pedersen.

Unionens undersökningar visar att de medlemmar som bytt bort sin övertidsersättning jobbar över i högre utsträckning än medlemmar som har kvar den. Hade det enbart varit ekonomiska incitament som styrt valet skulle de som fortfarande får betalt för varje övertidstimme vara i majoritet.

De privata tjänstemännen i Sverige, både de som har kvar sin ersättning och övertidsbytarna, samlade tillsammans ihop nästan 1,5 miljoner övertidstimmar per vecka förra året, vilket motsvarar en extra arbetsdag i veckan för övertidsjobbarna, enligt Unionens beräkningar.

– Sveriges tjänstemän är pressade och övertiden är ett tydligt tecken på att arbetsbördan är för stor. Vi hinner helt enkelt inte med det vi ska inom ordinarie arbetstid. Det är oacceptabelt, säger Martin Linder, ordförande för Unionen i ett pressmeddelande.

Män jobbar vanligtvis oftare över än kvinnor och tjänstemännen i Jönköpings län toppar ligan över övertidsarbetare.  Dalarna och Kronoberg kommer på andra och tredje plats.