Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fritt fram dra ned på heltid

Anställda kan tvingas gå ned i arbetstid. Det är innehållet i en dom från Arbetsdomstolen, AD, som gäller butiksanställda, men som förväntas påverka även tjänstemännen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg
En AD-dom som ger arbetsgivarna rätt att kapa i arbetstiderna kan komma att märkas på hela arbetsmarknaden. Fredrik Sandberg

I fjol tvingades majoriteten av de fast anställda på Coop Forum gå ned i arbetstid. Den nya heltiden blev 30 timmar i veckan i stället för som tidigare 38,5 timmar. Vissa fick bara 25 timmar.

De anställda skrev på de nya anställningsbevisen ”under protest” för att markera att de kände sig tvungna att skriva under och inte accepterade förändringen.

Deras fackförbund Handels menade att det rättsligt sett rörde sig om uppsägningar och att de anställda sedan återanställts med de nya villkoren. I sådant fall skulle Coop ha gjort sig skyldigt till turordningsbrott och brutit mot reglerna om uppsägningstid och uppsägningslön.

Men AD gick på arbetsgivarens linje och konstaterade att de anställda trots allt accepterat erbjudanden om annat arbete och att de inte har blivit uppsagda.

- Den här domen kan komma att påverka även de tjänstemän som vi organiserar, säger Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen.

- Att arbetsgivarna omreglerar tjänster är inte ovanligt. Nu har vi svaret på vad som gäller om det är arbetstiden som ändras. Om det är en arbetsbristsituation och man får ett skäligt omplaceringserbjudande är inte turordningsreglerna aktuella.

Tjänstemän inom handeln är en grupp som kan råka ut för minskad arbetstid, tror Malin Wulkan.

- Särskilt utsatta är branscher där behovet av arbetskraft växlar över dagen. Det kan hända på alla områden, men jag bedömer att det är en större risk för arbetstagare på kollektivsidan än på tjänstemannasidan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.