Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransmännen protesterar mot längre arbetsvecka

För drygt fem år sedan infördes 35-timmars arbetsvecka i Frankrike. Nu är den för andra gången på väg att förlängas. Detta trots att 60-70 procent av fransmännen vill ha kvar den kortare arbetstiden.
Publicerad
När 35-timmarsveckan infördes sattes övertidstaket till 130 timmar per år. Efter ett och ett halvt år höjdes taket för privatanställda till 180 timmar. Men uppluckringen ledde inte till att fransmännen jobbade mer enligt Anna Hammargren på Sveriges ambassad i Paris:
- Många arbetsgivare drog sig för att förhandla om avtalen eftersom förhandlingarna varit så tuffa och tekniskt komplicerade.
Ändå har inte alla märkt av att arbetstiden kortats. Av cirka 24 miljoner yrkesverksamma fransmän arbetade drygt 10 miljoner den kortare veckan vid halvårsskiftet i fjol. Än är 35-timmars veckan inte helt genomförd, företag med färre än 20 anställda har fått dispens till 2008.
Frankrike och Italien är de länder som har kortast årsarbetstid i Europa enligt OECD. Till det kommer att pensionsåldern i Frankrike är 60 år, vilket innebär att många går redan vid 57-58 år. Företagarna har hävdat att få arbetade timmar lett till sjunkande produktivitet och ser fram emot att övertidstaket ska höjas till 220 timmar per år. Förutsättningen är att avtal träffas mellan arbetsgivare och fack. Veckoarbetstiden får dock inte vara längre än 48 timmar enligt EU:s arbetstidsdirektiv. Om reformen går igenom är förhoppningen att fler jobb ska skapas i ett land där arbetslösheten de senaste åren stigit till drygt tio procent.
- Arbetslösheten gick inte ned med 35-timmarsveckan. Varför är svårt att säga, men det kan bero på en stelbentare arbetsmarknad där inte är lika lätt att säga upp och korttidsanställa som Sverige, säger Anna Hammargren.
Nu är förhoppningen att en längre arbetsvecka ska skapa fler jobb.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland