Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fransmännen protesterar mot längre arbetsvecka

För drygt fem år sedan infördes 35-timmars arbetsvecka i Frankrike. Nu är den för andra gången på väg att förlängas. Detta trots att 60-70 procent av fransmännen vill ha kvar den kortare arbetstiden.
Publicerad
När 35-timmarsveckan infördes sattes övertidstaket till 130 timmar per år. Efter ett och ett halvt år höjdes taket för privatanställda till 180 timmar. Men uppluckringen ledde inte till att fransmännen jobbade mer enligt Anna Hammargren på Sveriges ambassad i Paris:
- Många arbetsgivare drog sig för att förhandla om avtalen eftersom förhandlingarna varit så tuffa och tekniskt komplicerade.
Ändå har inte alla märkt av att arbetstiden kortats. Av cirka 24 miljoner yrkesverksamma fransmän arbetade drygt 10 miljoner den kortare veckan vid halvårsskiftet i fjol. Än är 35-timmars veckan inte helt genomförd, företag med färre än 20 anställda har fått dispens till 2008.
Frankrike och Italien är de länder som har kortast årsarbetstid i Europa enligt OECD. Till det kommer att pensionsåldern i Frankrike är 60 år, vilket innebär att många går redan vid 57-58 år. Företagarna har hävdat att få arbetade timmar lett till sjunkande produktivitet och ser fram emot att övertidstaket ska höjas till 220 timmar per år. Förutsättningen är att avtal träffas mellan arbetsgivare och fack. Veckoarbetstiden får dock inte vara längre än 48 timmar enligt EU:s arbetstidsdirektiv. Om reformen går igenom är förhoppningen att fler jobb ska skapas i ett land där arbetslösheten de senaste åren stigit till drygt tio procent.
- Arbetslösheten gick inte ned med 35-timmarsveckan. Varför är svårt att säga, men det kan bero på en stelbentare arbetsmarknad där inte är lika lätt att säga upp och korttidsanställa som Sverige, säger Anna Hammargren.
Nu är förhoppningen att en längre arbetsvecka ska skapa fler jobb.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.