Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Första ronden i AD om arbetstidstvist

Arbetsgivarna har rätt att säga upp lokala avtal och öka arbetstiden. Det erkände plötsligt Sif och CF under de förberedande domstolsförhandlingarna om arbetstidsförkortningen.
Publicerad
Efter fjolårets avtal om arbetstidsförkortning beslöt IBM, som länge haft 39-timmarsvecka, att först gå upp till 40 timmar. Förkortningen ska ge tre dagar på tre år, vilket motsvarar en minskning av veckoarbetstiden med en timme. Tjänstemännen på IBM skulle alltså inte få en minut extra ledighet.
Att höja arbetstiden på det här sättet strider mot avtalet, hävdade de båda fackförbunden när de stämde IBM och Sveriges verkstadsindustrier i fjol.
Det argumenterade VF:s chefsjurist Anders Weihe emot under de förberedande förhandlingarna i Arbetsdomstolen på tisdagen.
- Det är grundläggande att företag kan säga upp lokala kollektivavtal och luta sig mot centrala kollektivavtal. De som tillämpar kortare arbetstid än 40 timmar har, efter sedvanligt mbl-förhandlingar, möjlighet att höja till 40 timmar, sa Weihe.
Han fick oväntat medhåll från Sifs förbundsjurist Ulf Åkesson.
- Avtalet hindrar inte företagen att lägga ut 40-timmars arbetsvecka. Men i IBM:s fall ska arbetstidsförkortningen göras på 39 timmar. För att förkortningen ska komma tjänstemännen till del ska det baseras på den arbetstid som gällde på arbetsplatsen vid avtalets tecknande.
Det innebär en kraftig kursändring som överraskade både Anders Weihe och rättens ordförande Michael Koch.
- Har jag förstått det rätt tycker ni båda att det är okej att höja arbetsiden. Men VF anser att man ska tillämpa avtalet som det är skrivet, medan CF och Sif att det inte ska tillämpas så enkelt, konstaterade Koch.
Facken tvingas nu skriva om sitt yrkande. Nya förhandlingarna ska hållas i slutet av månaden. Huvudförhandlingarna ska genomföras före sommaren.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.