Efter fjolårets avtal om arbetstidsförkortning beslöt IBM, som länge haft 39-timmarsvecka, att först gå upp till 40 timmar. Förkortningen ska ge tre dagar på tre år, vilket motsvarar en minskning av veckoarbetstiden med en timme. Tjänstemännen på IBM skulle alltså inte få en minut extra ledighet.
Att höja arbetstiden på det här sättet strider mot avtalet, hävdade de båda fackförbunden när de stämde IBM och Sveriges verkstadsindustrier i fjol.
Det argumenterade VF:s chefsjurist Anders Weihe emot under de förberedande förhandlingarna i Arbetsdomstolen på tisdagen.
- Det är grundläggande att företag kan säga upp lokala kollektivavtal och luta sig mot centrala kollektivavtal. De som tillämpar kortare arbetstid än 40 timmar har, efter sedvanligt mbl-förhandlingar, möjlighet att höja till 40 timmar, sa Weihe.
Han fick oväntat medhåll från Sifs förbundsjurist Ulf Åkesson.
- Avtalet hindrar inte företagen att lägga ut 40-timmars arbetsvecka. Men i IBM:s fall ska arbetstidsförkortningen göras på 39 timmar. För att förkortningen ska komma tjänstemännen till del ska det baseras på den arbetstid som gällde på arbetsplatsen vid avtalets tecknande.
Det innebär en kraftig kursändring som överraskade både Anders Weihe och rättens ordförande Michael Koch.
- Har jag förstått det rätt tycker ni båda att det är okej att höja arbetsiden. Men VF anser att man ska tillämpa avtalet som det är skrivet, medan CF och Sif att det inte ska tillämpas så enkelt, konstaterade Koch.
Facken tvingas nu skriva om sitt yrkande. Nya förhandlingarna ska hållas i slutet av månaden. Huvudförhandlingarna ska genomföras före sommaren.

NIKLAS HALLSTEDT