Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Första ronden i AD om arbetstidstvist

Arbetsgivarna har rätt att säga upp lokala avtal och öka arbetstiden. Det erkände plötsligt Sif och CF under de förberedande domstolsförhandlingarna om arbetstidsförkortningen.
Publicerad
Efter fjolårets avtal om arbetstidsförkortning beslöt IBM, som länge haft 39-timmarsvecka, att först gå upp till 40 timmar. Förkortningen ska ge tre dagar på tre år, vilket motsvarar en minskning av veckoarbetstiden med en timme. Tjänstemännen på IBM skulle alltså inte få en minut extra ledighet.
Att höja arbetstiden på det här sättet strider mot avtalet, hävdade de båda fackförbunden när de stämde IBM och Sveriges verkstadsindustrier i fjol.
Det argumenterade VF:s chefsjurist Anders Weihe emot under de förberedande förhandlingarna i Arbetsdomstolen på tisdagen.
- Det är grundläggande att företag kan säga upp lokala kollektivavtal och luta sig mot centrala kollektivavtal. De som tillämpar kortare arbetstid än 40 timmar har, efter sedvanligt mbl-förhandlingar, möjlighet att höja till 40 timmar, sa Weihe.
Han fick oväntat medhåll från Sifs förbundsjurist Ulf Åkesson.
- Avtalet hindrar inte företagen att lägga ut 40-timmars arbetsvecka. Men i IBM:s fall ska arbetstidsförkortningen göras på 39 timmar. För att förkortningen ska komma tjänstemännen till del ska det baseras på den arbetstid som gällde på arbetsplatsen vid avtalets tecknande.
Det innebär en kraftig kursändring som överraskade både Anders Weihe och rättens ordförande Michael Koch.
- Har jag förstått det rätt tycker ni båda att det är okej att höja arbetsiden. Men VF anser att man ska tillämpa avtalet som det är skrivet, medan CF och Sif att det inte ska tillämpas så enkelt, konstaterade Koch.
Facken tvingas nu skriva om sitt yrkande. Nya förhandlingarna ska hållas i slutet av månaden. Huvudförhandlingarna ska genomföras före sommaren.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.