Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Flexande finnar stannar längre på jobbet

Att vara herre över sin egen tid är något flertalet av oss får vänta med tills den dag vi går i pension. Men enligt finsk forskning är möjligheten att flexa främsta orsaken till att anställda stannar på sina jobb även efter pensionen.
Johanna Rovira Publicerad
Snurrdörr i entrén till en fastighet.
Foto: Colourbox

Unionen fick i fjolårets avtalsrörelse igenom kravet att ge anställda en möjlighet att gå ner i arbetstid när de närmar sig slutet på arbetslivet. Tanken med delpensioneringen är att den ökar de äldres möjligheter att orka jobba längre.

En undersökning som gjordes av ett bemanningsföretag tidigare i år bekräftar tesen att möjligheten att jobba mindre kan få folk att fundera på att skjuta på pensioneringen.

Nu visar undersökningar gjorda vid Arbetshälsoinstitutet i Finland att det kanske inte är hur mycket man jobbar som när man jobbar som avgör om man stannar på arbetet eller inte. Anställda som kan påverka sin arbetstid tycks enligt studier gjorda på 4 677 anställda inte ha samma behov av att gå i pension som sina mer uppbundna kollegor – i snitt stannar de flexande finnländarna kvar på jobbet 9,5 månader längre än de som inte kunnat påverka sin arbetstid.

Flexibla arbetstider underlättar arbetslivet de sista åren före pensioneringen, framförallt för kvinnor, konstaterar institutet i ett pressmeddelande, men menar också att möjligheten att kunna påverka sina arbetstider kan vara en mer allmän indikator på gott ledarskap.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.