Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Flexande finnar stannar längre på jobbet

Att vara herre över sin egen tid är något flertalet av oss får vänta med tills den dag vi går i pension. Men enligt finsk forskning är möjligheten att flexa främsta orsaken till att anställda stannar på sina jobb även efter pensionen.
Johanna Rovira Publicerad
Snurrdörr i entrén till en fastighet.
Foto: Colourbox

Unionen fick i fjolårets avtalsrörelse igenom kravet att ge anställda en möjlighet att gå ner i arbetstid när de närmar sig slutet på arbetslivet. Tanken med delpensioneringen är att den ökar de äldres möjligheter att orka jobba längre.

En undersökning som gjordes av ett bemanningsföretag tidigare i år bekräftar tesen att möjligheten att jobba mindre kan få folk att fundera på att skjuta på pensioneringen.

Nu visar undersökningar gjorda vid Arbetshälsoinstitutet i Finland att det kanske inte är hur mycket man jobbar som när man jobbar som avgör om man stannar på arbetet eller inte. Anställda som kan påverka sin arbetstid tycks enligt studier gjorda på 4 677 anställda inte ha samma behov av att gå i pension som sina mer uppbundna kollegor – i snitt stannar de flexande finnländarna kvar på jobbet 9,5 månader längre än de som inte kunnat påverka sin arbetstid.

Flexibla arbetstider underlättar arbetslivet de sista åren före pensioneringen, framförallt för kvinnor, konstaterar institutet i ett pressmeddelande, men menar också att möjligheten att kunna påverka sina arbetstider kan vara en mer allmän indikator på gott ledarskap.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.